Många tror att framtiden för solel kommer innebära att man i allt större grad integrerar solceller som byggnadsmaterial.
Så här skriver Erik Wallnér, Solcellskollen:
En spektakulär försmak av var utvecklingen kan komma att leda finns numera i Göteborgsstadsdelen Bergsjön (huset såg ut som på bilden ovan före renoveringen). Där har man under 2017 färdigställt renoveringen av Sveriges kanske häftigaste solcellshus. Under det senaste året har huset genomgått en förvandling från ett miljonprogramshus, med höga energiräkningar och stort renoveringsbehov, till ett passivhus enligt internationell standard som dessutom är helt klätt av fasadintegrerade solceller.
Bergsjöns svarta diamant
En grann höstdag åkte vi dit på studiebesök med en grupp göteborgska solcellsentusiaster, och kom hem med bilder och inspiration så det räckte och blev över.
Ett av grannhusen ger en bra förståelse av hur huset såg ut före renoveringen. Förutom att man har klätt “Bergsjöns svarta diamant” med solceller, har det även genomgått en totalrenovering, där man bland annat har isolerat fasaden utvändigt, ersatt de gamla fönstrena, och installerat ett behovsanpassad ventilationssystem. Resultatet är ett flerbostadshus med extremt låg energianvändning.
Fasaden (syd-, väst-, norr-, och östsidan) består av solceller gjorda på amorft kisel, så kallade tunnfilmssolceller, med en verkningsgrad på 6%. Dessa har jämfört med “vanliga” solceller en lägre verkningsgrad, men är å andra sidan betydligt billigare vilket innebär att de lämpar sig väl som fasadmaterial – till och med på norrsidan, som förväntas producera ungefär 25% av optimal solelproduktion. På taket sitter standardsolceller av kristallint kisel, med en verkningsgrad på 14%. Totalt är det en solcellseffekt på 140 kW.
Idémakarna och de som drivit igenom projektet är unikt nog de som bor i huset. Huset ägs och organiseras som en kooperativ hyresrättsförening, “Stacken”, där hyresgästerna själva sköter underhåll och beslutar gemensamt om investeringar i huset. Dan-Eric Archer (på bilden, som till vardags jobbar med solceller och elcertifikatmätare via Emulsionen) och Chalmersforskaren Zack Norwood är de som projektlett renoveringen.
Ett av de mest slående resultaten är att man har lyckats genomföra projektet utan hyreshöjningar. Med en ränta på 2%, och utan energiprisökning, uppskattas återbetalningstiden för renoveringen till ca 16 år, där energieffektiviseringen och solcellerna betalar av investeringen genom lägre energikostnader och intäkter för såld el. Att tillägga har man fått ekonomiska bidrag från Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen, som uppgår till knappt 30% av investeringskostnaden, och erhållit ovanligt billiga solceller. Utan bidrag skulle återbetalningstiden dock ändå vara lägre än 30 år, vilket var de ekonomiska kraven från de boende i huset.
Om man vill följa projektet i detalj kan man göra det via Stackens egna hemsida, stacken.org.
Klicka in dig på vår blogg för att se bildreportaget från vårt besök, tillsammans med ett gäng göteborgska solcellsentusiaster.
Källa: Hämtat ur Solcellskollen blogg.
Last modified: 25 oktober, 2017
