Nyheter

Många vinster med att äta som förr

På Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala pågår ett projekt med att ta tillbaka spannmål från förr. Det har visat sig att vissa äldre sorter skulle kunna klara av klimatförändringarna bättre.

190326_Extrakt_Surlimpa

De gamla sorterna kan ge hälsofördelar och miljöfördelar, säger Karin Gerhardt, projektledare och forskare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU, samt bagare med eget surdegsbageri.

Många bönder hade det tufft under förra sommarens torka med en spannmålsskörd som blev hälften så stor som normalt. Men gamla sorter som emmer och dalalantvete klarade sig bättre.

Det finns även andra fördelar med de äldre spannmålen. Många tycker att de smakar mer och pilotstudier visar att de har ett högre näringsinnehåll.
De äldre sorterna har inte heller lika starkt glutennät. Gamla vetesorter som spelt och enkorn äter folk som är känsliga för gluten och då mår de bättre i magen, säger Karin Gerhardt.

Nyckeln till framtidens bröd
Det man gjorde förr behöver inte vara ett steg bakåt. Karin Gerhardt har arbetat mycket med historiska bröd. Hon föreläser om brödets historia och har bland annat återskapat limpor från 1700-talet.
Vi vill undersöka vad de gamla sorterna har att bidra med.

Hon menar att en del av de kvaliteter som kan vara viktiga framöver kan ha förädlats bort. För att klara livsmedelssäkerheten behövs fler spannmålssorter och mer variation.
‒ Några av de gamla sorterna kan vara nyckeln till framtidens bröd, öl och gröt, förklarar hon.

Ett av målen med den svenska livsmedelsstrategin är att öka andelen producerad och konsumerad mat från ekologisk odling och då passar de gamla sorterna väldigt bra, menar Karin Gerhardt.

Åkerlandskap med flera grödor
Sverige har även satt upp mål för att öka den biologiska mångfalden.
Det här kan vara en chans att få ett artrikt jordbrukslandskap. Stora monokulturer där en enda gröda odlas fungerar inte i längden. Vi måste bygga upp ett åkerlandskap med flera olika grödor för att inte bli sårbara vid klimatförändringar, understryker hon.

190326_Extrakt_Karin-Gerhardt-200Den faktiska kunskapen om de gamla sorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för brödbakning är fortfarande liten.
En del hobbyodlar dessa sorter i mindre skala och några KRAV-bönder använder dem, men kunskapen är fragmentarisk och därför behöver vi större studier om detta, säger Karin Gerhardt.

”Vi måste bygga upp ett åkerlandskap med flera olika grödor för att inte bli sårbara vid klimatförändringar”

I fyra år ska forskarna undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper i relation till miljö, klimat, människors hälsa och välmående. De kommer att jobba med vete och rågsorter och odla äldre och moderna sorter parallellt.

Dagens moderna sorter besprutar man med stråförkortningsmedel. De blir bara fyra decimeter höga för att de ska passa skördetröskan. Gamla sorter växer högre och lite mer ojämnt.

Bekämpningsmedel behövs inte
Avkastningen från de flesta äldre sorterna ligger på ungefär hälften av vad de vanligaste vetesorterna ger. Men en stor fördel är att de äldre sorterna kan odlas på sämre marker och under sämre klimatförhållanden.

De utvecklar kraftigare rotsystem som klarar långa perioder av torka bättre. Det gör att det inte är lika lätt för ogräs att ta sig fram. De äldre spannmålen passar därför bra för ekologisk odling utan bekämpningsmedel.

Forskarna kommer att arbeta innovativt med olika aktörer så som bönder och bagare. De ska även samarbeta med föreningen Allkorn, som odlar de gamla sorterna, och Eldrimner, ett Nationellt resurscentrum för mathantverk.

Förhoppningen är att de ska kunna skapa nya sorters bröd och andra produkter.

Källa: Extrakt, nyheter från FORMAS

Taggat , , , , ,