Metodik: Gemensamt lärande kring hållbara värdekedjor och CSRD
Lärdomar från projekt: Gemensamt lärande kring hållbara värdekedjor och CSRD
Vi ser ett stort behov av att skapa kunskapsgemenskap inom olika värdekedjor. En värdekedja är aldrig mer hållbar än sin svagaste länk. När nya direktiv så som CSRD träffar mindre företag finns här stort behov av att förstå hur detta påverkar verksamheten och hur CSRD kan föda större ansvar i värdekedjan. När det handlar om nya, komplexa företeelser, så som CSRD finns ett stort behov och värde i att diskutera och lära tillsammans, över verksamhetsgränserna.
Under hösten 2024 genomförde Ekocentrum ett projekt för att stödja små och medelstora företag (SME) att förbereda sig för CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive). Projektet fokuserade på att skapa dialog och kunskapsbyggande genom branschspecifika rundabordssamtal och ett gemensamt lärande.
Här delar vi med oss av våra viktigaste insikter och lärdomar från projektet och en praktisk guide för hur ni själva kan skapa liknande samtal.
Om projektet
Projektets mål och syfte
Projektets namn: Till Bords – CSRD och hållbara värdekedjor inom livsmedel
Projektet syftade till att:
- – Stödja SME:s i Göteborgsregionen att förstå och förbereda sig för CSRD-direktivet.
- – Skapa en metod för gemensamt lärande genom branschspecifika dialoger och rundabordssamtal.
- – Främja intressentdialoger och utveckla hållbara värdekedjor.
Samarbetspartners: Esam, RISE/Livsmedelsacceleratorn
Projektets genomförande
Fas 1: Förstudie och intervjuer
För att förstå företagens utgångspunkt genomfördes intervjuer med SME:s och branschrepresentanter. Efter en inledande bred ansats för flera branscher föll valet på att följa en grupp företag inom en och samma bransch; livsmedel, för att kunna skapa störst och verksamhetsnära värde. Intervjuer med företag och branschrepresentanter gav värdefulla insikter om kunskapsnivåer, utmaningar och möjligheter.
Fas 2: Tre rundabordssamtal
Tre samtal genomfördes med deltagande SME:s, experter och intressenter:
- Träff 1: Introduktion till CSRD och hållbara värdekedjor.
- Träff 2: Intressentdialog och dess betydelse för hållbarhetsarbete.
- Träff 3: Action – skapa affärsvärde genom hållbarhet och samverkan.
Varje träff innehöll:
- – Föreläsning av experter.
- – Övningar i grupp och individuellt.
- – Rundabordssamtal med fokus på erfarenhetsutbyte.
- Fas 3: Utveckling av material och stödverktyg
Ett samlat kompendium togs fram för deltagarna för att ge dem konkreta verktyg att använda i sitt hållbarhetsarbete. - Fas 4: Utvärdering och lärdomar
Efter projektets avslut gjordes en sammanfattning och utvärdering av både metodik och innehåll, för att sammanfatta viktiga lärdomar och förbättringsmöjligheter inför framtiden.
Projektets lärdomar:
1. Metodik för gemensamt lärande
- Förstudien i form av intervjuer är viktig och en förutsättning för att förstå gruppens kunskapsläge och behov
- Att samla företag från samma bransch men utan direkt konkurrens skapar trygghet och möjliggör öppna samtal. Det gör det möjligt att jobba med frågor som är nära den egna verksamheten
- Att kartlägga gruppens gemensamma värdekedja gör att deltagaren får reflektera kring sin egen plats i värdekedjan, samt att sätta sig själv i förhållande till de andra deltagarna
- Genom att gå igenom hur vi håller ett gott och inkluderande samtal och uppmaning om att alla i rummet kan komma med frågor och stöd byggdes ett klimat som gynnade samtal och gemensamt lärande
- Genom att fastslå att alla i och utanför rummet är på en kunskapsresa sänks tröskeln och gör att deltagarna vågar dela med sig av sina svårigheter vilket upplevdes som en lättnad. Deltagande aktörer stärktes i att de satt både på kunskap de kunde dela med sig av samt och utmaningar som de kunde lyfta med gruppen.
- Kombinationen av experter, företag som ej konkurrerar, i olika storlek och representanter från civilsamhället bidrar till ett brett perspektiv.
- Fokus på dialog och gemensamt lärande, snarare än enbart expertföreläsningar, var avgörande för att skapa engagemang.
- En tydlighet i kommunikationen i att fokus låg på mjuka värden som gemensamt lärande och samtal – uppfattade som värdefullt i kombination med ”hårda” CSRD-direktiv.
- En nyckel är att skapa ”informella samtal” mellan olika personer oavsett om de är en ”expert”, större eller mindre aktör eller forskare.
- För de moment som var rena ”Runda bordssamtal” varvades fri dialog med mer styrda upplägg där samtal fördes enligt vissa regler. Mixen av samtalsmetoder landade väl. De fria dialogerna gav en större frihet i diskussionerna och hjälpte till att hålla träffarna relevanta för deltagarna. De mer styrda diskussionerna var mer utmanande och pushade deltagarna till nya frågor och infallsvinklar.
2. Insikter om CSRD och SME:s inom livsmedel
- Många SME:s saknar fortfarande en grundläggande förståelse för CSRD och dess påverkan.
- Intressentdialoger är centrala för att identifiera och hantera risker och möjligheter längs värdekedjan.
- Större aktörer kan lära av mindre aktörers arbete med att integrera hållbarhet i kärnverksamheten samt närheten till leverantörer i värdekedjan
- Mindre aktörer kan lära av större aktörers struktur, upparbetade processer och erfarenhet av systematiskt hållbarhetsarbete
- Det framkom tydligt att SME:s ofta har en gemensam utmaning i upplevelsen att en större kund sällan betalar för dyrare hållbara produkter
GUIDE: Runda bordssamtal för gemensamt lärande
Vill ni skapa egna rundabordssamtal? Här är vår metod i korthet:
- Definiera mål och deltagare
- – Vilket ämne ska samtalen fokusera på?
- – Bjud in företag med gemensamma utmaningar men utan direkt konkurrens.
2. Gör en förstudie
- – Intervjua deltagarna för att förstå deras kunskapsnivå, behov och förväntningar.
3. Planera strukturen
- – Ge plats för expertingångar och diskussion.
- – Skapa balans mellan presentation, övningar och dialog
- – Skapa ett program med innehåll som innehåller flexibla moment för att svarar upp mot på deltagarnas insamlade frågor samt frågor som kom upp efter hand.
4. Genomför samtalen
- – Skapa en psykologisk trygghet i gruppen och rummet genom att dela med er av den gemensamma kunskapsnivån. Vi är alla på en kunskapsresa.
- – Ena gruppen genom att visa på hur de oavsett storlek sitter på gemensamma utmaningar genom att visa citat från intervjuer och frågeformulär
- – Visa på hur träffarnas struktur och program svarar mot deltagarnas faktiska frågor och utmaningar
- – Involvera deltagarna i samtal tidigt för att redan från start visa hur allas röster ska höras
- – Börja med en kort föreläsning för att kunna gå vidare utifrån en gemensam grund
- – Använd konkreta exempel och scenarion för att stimulera diskussion. Bjud in deltagarna
- – Säkerställ att alla röster blir hörda.
5. Följ upp och dokumentera
- – Håll löpande dialog och kontakt med deltagarna för att vara lyhörd nog för att anpassa innehållet ytterligare
- – Skicka ut en sammanfattning av insikter och åtgärder till deltagarna.
- – Utvärdera
Vill ni veta mer?
Vår metod lämpar sig väl för större aktörer att stötta sina leverantörer i nya krav kopplat till hållbarhet eller för branschorganisationer eller andra kluster som vill nå en kunskapshöjning i sitt forum.
Vill du veta mer om projektet eller hur vi kan stötta din verksamhet i hållbarhetsarbetet?
Kontakta projektledare Karin Larsson, karin.larsson@ekocentrum.se, 070-4924161
