Vad händer vid 1,5 graders global uppvärmning?

Den 23 oktober inledde FN:s klimatpanel, IPCC, det tredje författarmötet om specialrapporten om 1,5 graders global uppvärmning. IPCC förser beslutsfattare över hela världen med kunskapsunderlag om klimatet och hundratals forskare och experter medverkar i framtagningen av IPCC:s rapporter.

Sverige var värd för mötet och klimatminister Isabella Lövin var på plats i Malmö för att öppna mötet.

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), med 195 medlemsländer, sammanställer regelbundet aktuell, internationell klimatforskning. Ledande forskare och experter från hela världen går igenom tusentals vetenskapliga artiklar för att sammanfatta den viktigaste klimatkunskapen i IPCC:s rapporter. Rapporterna förser världens länder med en vetenskaplig grund när beslut som påverkar klimatet ska fattas.

Specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning
IPCC:s sjätte utvärderingscykel omfattar en huvudrapport i tre delar samt en syntesdel, en metodrapport om utsläppsinventarier och tre specialrapporter. Den första specialrapporten handlar om 1,5 graders global uppvärmning. Rapporten ska vara färdig i oktober 2018.
– På FN:s klimatmöte i Paris i december 2015 efterfrågades ett vetenskapligt underlag kring 1,5 graders global uppvärmning från IPCC. Rapporten som IPCC tar fram ska ta ett brett grepp. Utöver kunskap om möjliga utvecklingsvägar och klimateffekter vid 1,5 graders global uppvärmning sätts frågan även i ett vidare perspektiv om hållbar utveckling, berättar Markku Rummukainen, klimatexpert och nationell kontaktpunkt för IPCC vid SMHI.

– För SMHI som expertmyndighet inom klimat är rollen som nationell kontaktpunkt för IPCC viktig.

– Den är ett tydligt exempel på internationell samverkan, något som är avgörande för arbetet med klimatfrågan. SMHIs uppdrag är bland annat att förse beslutsfattare med kunskapsunderlag som vilar på vetenskaplig grund, vilket genomsyrar hela vår verksamhet, säger Rolf Brennerfelt, generaldirektör SMHI.

Källa: SMHI