Nyheter

Därför har vi så svårt att ändra beteende kring resande

Allt fler flyg- och resebolag erbjuder klimatkompenserade resor. Flera resebolag, bland andra TUI och Ving, har från och med i vår börjat klimatkompensera för sina resenärer utan extra kostnad. Vi erbjuds också att själva klimatkompensera våra resor. Men är det verkligen rätt väg att gå – eller bara ett sätt att döva vårt dåliga klimatsamvete?

190528_maria_wolrath_söderbergMaria Wolrath-Söderberg är doktor i retorik på Södertörns Högskola och har studerat hur folk resonerar kring det egna beteendet och klimatfrågor.

Vi är alldeles för bra på att motivera för oss själva att vi inte behöver agera i enlighet med vår kunskap”, säger hon i en intervju med TT.

– Visst är det bättre att kompensera för sin resa än att inte göra det, men problemet med klimatkompensation är att det fungerar som en symbolhandling för att döva samvete för tillfället. Det är ett sätt att försvara vårt handlande, men det förändrar inte vårt beteende.

Svenskar är bland de mest klimatmedvetna i världen, men paradoxalt står vi också för ett av de högsta klimatavtrycken. Exempelvis flyger vi i genomsnitt fem gånger mer än andra i övriga världen trots att vi vet att det inte är hållbart.

Kontotänkande som leder fel

Ett problem enligt Maria Wolrath-Söderberg är att vi ofta använder oss av ”kontotänkande”. Vi gör något som är bra för att kunna göra något som är mindre bra. Det kan fungera bra på vissa områden, till exempel att om vi tränar kan vi unna oss något gott på helgen. Men på miljöområdet blir det mer problematiskt.

Det fungerar inte om man tittar på proportionerna. Till exempel måste du sopsortera i flera år innan du kompenserat för en Spanienresa, som ger upphov till två ton koldioxidekvivalenter.

Vi är ganska bra på att göra insatser som inte kostar oss så mycket i uppoffring, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Andra tankemönster som vi använder oss av är att förändringarna måste ske på en systemnivå och att flygbolagen behöver våra pengar för att utveckla ny teknik.

Det argumentet är helt verklighetsfrånvänt. En motsvarighet skulle vara – om jag röker mer får tobaksbolagen mer resurser att göra oskadliga cigaretter. Så fungerar det inte, säger Maria Wolrath-Söderberg.

Skapar sociala rörelser

Det handlar dessutom inte bara om vad som händer när enskilda personer förändrar sina beteendemönster, utan när fler börjar göra det. Då börjar man prata med varandra och då kan det uppstå sociala rörelser. ”Det är just sådana som ger stöd och argument åt politiker att driva frågor”, menar Maria Wolrath-Söderberg.

Hennes forskning visar att vi tenderar att argumentera utifrån vad vi vill och utifrån sociala sammanhang och identitet. Och vi är inte så rationella som vi tror.

Enligt Maria Wolrath-Söderberg är samvetet vår främsta drivkraft till förändring. Det blir för jobbigt att agera i motsättning till det.

Låter vi bli att flyga och snackar om det, kan det få effekter.

Det är som att skriva ett kontrakt med omvärlden. Skulle det uppenbara sig att du ändå flyger blir det skamfyllt och det vill man förstås undvika. Om dessutom 100 000 andra slutar flyga får man bort argumentet att ”det inte gör någon skillnad”.

Källa: Miljö Online


Fores

Maria är även medarbetare på tankesmedjan Fores, du når henne på maria.wolrath-soderberg@fores.se. Hon deltog i seminariet om ”skuld och skam eller beröm – vad fungerar i klimatfrågan” den 11 april i år: här kan du läsa mer och höra vad som sades!


 

Taggat , , , , , ,