Nyheter

Barcelona lyckades styra om upphandlingen till verktyg för social hållbarhet

Det går att förflytta fokuset – från att låta lägsta pris vara styrande – till hållbarhet. Det visas av hur upphandlingen i Barcelona genomgått ett paradigmskifte och nu används som ett strategiskt verktyg för social hållbarhet.

190830_LaRambla_BarcelonaArbetet började 2013 med att Barcelona antog en ny hållbarhetsstrategi för att få bukt bland annat med stadens höga arbetslöshet, som då låg på 22,5 procent. Staden hade fastnat i en ond cirkel: arbetslösheten var hög, i det offentliga fanns ett stort fokus på budgetnedskärningar. Inget fick kosta, inte heller arbetsmarknadsåtgärder.

Politikerna såg i det läget chansen att använda offentlig upphandling som verktyg för att möta utmaningarna. Politikernas syn var att upphandling till lägsta pris underbygger dåliga arbetsförhållanden, hög arbetslöshet och orättvisor.

Invanda beteendet största hindret

Men det tog lång tid att förändra det invanda beteendet att utvärdera på lägsta pris, bland stadens 200 upphandlare fördelade på 50 olika offentliga bolag och organisationer.

Den stora stötestenen för att få till en förändring var nämligen inte potentiella leverantörernas inställning. De anpassade sig till de nya förutsättningarna. Det svåraste var att åstadkomma ett förändrat beteende i den egna organisationen.

För att lyckas skapades en intern tvärfunktionell kommitté för ansvarsfull upphandling, med uppdrag att etablera riktlinjer och få in hållbarhetskraven som en rutin vid offentlig upphandling. Målet var också att få bort upphandlingen från den politiska agendan, så att de inte enkelt skulle kunna ändras vid ett regimskifte. Men trots mycket arbete med utbildning, internt nätverkande via sociala medier och olika former av informationsspridning, var det först när ett nytt direktiv kom på plats 2018 som det egentliga paradigmskiftet skedde och övergången från lägst pris till hållbar upphandling slog igenom.

Gav acceptans för nya hållbarhetskrav

Grunden för de nya hållbarhetskraven lades genom att skapa ett råd för ansvarsfull offentlig upphandling, med representanter från bland annat fackföreningar, näringsliv och jämställdhetsorganisationer. Rådet skapade ett gott samarbetsklimat som gav acceptans för ett direktiv som tolkade hållbarhetsstrategin.

2018 utfärdade staden instruktioner baserade på direktivet, bland annat om vilka utsatta grupper som ska gynnas för att få sysselsättning genom krav i offentlig upphandling, hur prisviktningen kan användas och att andelen reserverad upphandling ska öka. Dessutom avsattes dedikerade medel på tio miljoner euro för arbetet med att öka social hänsyn i offentlig upphandling.

Idag har 80 procent av alla offentliga kontrakt i Barcelona sociala krav, som förutom sysselsättningskrav kan handla om krav på ökad jämställdhet och förbättrade arbetsförhållanden.

Arbetslösheten har sjunkit drastiskt, från 22,5 procent 2012 till 8,83 procent 2019 (Spanien som helhet 14,7 procent). Dessutom har arbetsförhållandena förbättrats, lägstalönerna har höjts och könsskillnaderna inom yrken som traditionellt varit överrepresenterade av det ena könet har minskat.

Dock finns det brister i uppföljningen och staden kan därför inte säga säkert om hur stor del av effekterna som beror på den nya upphandlingsstrategin.

Källa: Miljö Online och Upphandlingsmyndigheten

Taggat , , ,