Nyheter

Prislista på miljön driver på hållbar innovation

Timmer har ett pris, liksom kol och olja. Fisken i frysdisken har också ett pris, men har en levande fisk i en sjö det? Att ta med monetära miljövärden i ekonomiska överväganden ligger en bit fram i tiden, men redan nu intresserar sig många inom näringsliv och myndigheter för hänsyn till miljökostnader i samband produktionen av varor och tjänster.

170515_ekosystemtjänster_bi_blommaKostnaden för miljöskador och uttag av naturresurser är inte särskilt väl reglerat i lagstiftningen. Det kostar sällan varken konsument eller producent något att ta från naturen, men utarmning av naturen har alltid ett pris, även om det är någon annan som får betala, säger Maria Lindblad, miljöekonom på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hon har just avslutat ett projekt som har uppdaterat en metod för så kallad miljöprissättning. En prislista över miljöskadekostnader ska synliggöra det meningsfulla i att sluta kretsloppen och skapa incitament för teknikutveckling. Så gott som alla naturresurser, från rent vatten och sällsynta jordartsmetaller till jordbruksmark och rovdjur, prissätts i metoden, allt värderat i euro.

För att kunna inkludera samhällsekonomiska värden i innovationsprocessen, och få betalt för dem, behöver dessa värden omsättas i ekonomiska termer. Målet med projektet har varit att tydliggöra det ekonomiska värdet av god miljöprestanda, säger Chalmersprofessorn Bengt Steen, som tog fram EPS-metoden, Environmental Priority Strategies, redan på 90-talet.

170515_FiskpinnarMen kan man verkligen sätta prislappar på fiskar, fåglar och allt mitt emellan? Är inte miljön ovärderlig? Det är en känslig fråga. Miljön bör i alla fall inte vara gratis och nu är tiden mogen för att börja ta betalt för uttag från vårt gemensamma naturkapital, menar Bengt Steen.

Frågan blir mer och mer väsentlig. Acceptansen ökar för den här typen av kostnader. Det viktigaste för företag är att få långsiktiga spelregler. Miljöprissättning är heller inte så kontroversiellt som det låter. Vi har redan en acceptans för vissa miljökostnader, som till exempel koldioxidskatten och inom utsläppshandelssystemet EU-ETS.

Den stora utmaningen ligger snarare i att harmonisera prissättningen länder emellan för att undvika en snedvriden marknad. Inom projektet har man därför initierat arbetet med en ISO-standard, ISO 14008, för att skapa ett ramverk och ett gemensamt språk. Det är en förutsättning för att man ska kunna enas internationellt om vilka priser som bör gälla.

EPS-metoden finns som betaversion på IVL:s hemsida och kommer på sikt att kunna kommersialiseras. IMP – Integrering av miljö och ekonomi i produktutveckling ger innovationsmöjligheter har utförts inom ramen för Swedish Life Cycle Center med finansiering från Vinnova. Fyra fallstudier har genomförts av företagen som deltagit i projektet: AB Volvo, AkzoNobel och SCA.

Ladda ner rapporten här

Källa: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) och IVL

Taggat , ,