Forskare har i en ny EU-studie utrett hur bland annat PFAS och ftalater påverkar människor genom cocktaileffekten. Resultatet visar att hälsoriskerna är större än vad nuvarande riskbedömningar visar.
Det framkommer av det EU-finansierade internationella forskningsprojektet EDC-MixRisk som nu presenterar sina resultat.
– En övergripande slutsats från EDC-MixRisk är att vi systematiskt underskattar hälsorisken som kemikalieblandningar utgör, säger professor Åke Bergman vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, och projektledare för EDC-MixRisk.
– Exponering för konstgjorda kemikalier (och då särskilt hormonstörande ämnen) under fosterperioden är det som oroar mest. Detta på grund av att det kan leda till irreversibla förändringar i utvecklingen av organ och vävnader och ökad mottaglighet för sjukdomar senare i livet, säger Åke Bergman.
Studie på gravida kvinnor
Forskarna har i sin studie följt mer än 2 000 mor/barn-par i Värmland från tidig graviditet och förlossning och vidare upp i skolåldern. Genom att använda epidemiologiska data från SELMA-studien skapades referensblandningar för att efterlikna verkliga exponeringar (vid koncentrationer som finns hos gravida kvinnor).
Dessa blandningar testades i olika experimentella modeller inom ramen för EDC-MixRisk. Toxikologiska data från dessa tester användes sedan för att fastställa nya metoder och strategier för bedömning av blandningsrisker för att bättre kunna ta hänsyn till komplexa miljöexponeringar.
– SELMA har bland annat visat att 75 procent av de 54 kemikalier som undersöktes kunde påvisas i urin och blod hos nästan alla de 2 300 gravida kvinnorna, vilket tydligt visar att vi är exponerade för blandningar av kemikalier. Vi fann också att prenatal exponering för kemikalieblandningar var förknippade med barnens hälsoutveckling inom tre områden (metabolism och tillväxt, könsutveckling och neurokognitiv utveckling), säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet som har varit projektledare för SELMA-studien som har används i EDC-MixRisk-projektet.
Kan öka risken för autism
Forskarna upptäckte även att kemikalieblandningar – även i koncentrationer som förekommer i verkliga livet – påverkar processer som är involverade i de genetiska formerna av autismspektrumstörningar och intellektuella funktionshinder. Forskarna kunde också se att sköldkörtelhormonsignalering och många sköldkörtelhormonberoende gener stördes av dessa kemikalieblandningar. Resultaten avslöjar även i detta fall att hjärnans utveckling påverkas av exponering för kemikalieblandningar vid nivåer som förekommer i verkliga livet.
Varför finns det så lite forskning om hälsorisker vid exponering av olika kemikalier?
– Det är ett område som beforskats en hel del trots allt, men man har då haft stor likhet mellan de ämnen man studerat i blandningarna, såsom dioxiner och PCB. Lite mer komplicerat är det när man undersöker bekämpningsmedel, men verkliga blandningar som vi har i våra kroppar är mycket ovanliga. Det projekt jag har lett, EDC-MixRisk har studerat verkliga blandningar efter att ha analyserat urin och blod från gravida kvinnor i Värmland. I blandningarna ingår dels persistenta ämnen som PCB, DDE, HCB, PFAS med flera och sedan kemikalier med kort halveringstid i biologiska system som: ftalater, bisfenoler, PAH, triclosan, säger Åke Bergman.
Vad behövs göras för att man ska kunna minska riskerna för exponering?
– Det gäller att få bort riskkemikalier ur kretsloppet, det vill säga att ta bort eller ersätter riskkemikalierna i varor, material och exempelvis bekämpningsmedel. Ämnena måste bort ut kretsloppet, det vill säga att de inte återintroduceras genom att plaster med vissa additiv används i nya varor, som köksredskap. Det är en riktigt dålig idé, menar Åke Bergman.
Vad blir nästa steg för er?
– Vi avslutar projektet under den närmaste tiden och en rad vetenskapliga arbeten ska skrivas. Detta ligger framför oss. Sedan gäller det att planera för möjliga andra studier för att följa upp det vi kunnat se i EDC-MixRisk. Vi vill gärna titta närmare på kemikalieblandning i kvinnor i södra Europa, avslutar Åke Bergman.
Källa: Miljö & Utveckling
