Marknaden belönar inte lantbrukare för att använda jordbruksmetoder som gynnar ekosystemtjänster. Det visar en studie vid SLU och Lunds universitet som undersökt vilka jordbruksmetoder som skulle ge störst värden för samhället.
Enligt studien finns det en konflikt mellan enskilda lantbrukares beslut, som i regel är baserade på en kortsiktig önskan om lönsamhet och avkastning, och det allmännas bästa.
Att det är så är inte förvånande, menar Mark Brady verksam vid Lunds universitet och SLU, som ligger bakom studien. Miljöåtgärder är ofta inte lönande för lantbrukaren själv – i alla fall inte på kort sikt – utan gynnar snarare samhället.
Lantbrukaren förlorar
Problemet är att det ger den enskilde lantbrukaren ett inkomstbortfall på 12 till 18 procent första året. För många blir det en för kostsam åtgärd i det korta perspektivet.
– De jordbruksmetoder som skulle bidra med störst värden till samhället i stort och även till jordbruket används i ganska liten utsträckning. Istället tenderar enskilda lantbrukare att ta beslut som grundar sig på kortsiktiga analyser utan att räkna in ekosystemtjänsterna, säger Mark Brady.
Forskarna har tagit fram en webbaserad modell som den enskilde lantbrukare kan använda, som visar på nyttan av ekosystemtjänster och hur jordbrukarna själva förlorar i längden på en alltför intensiv växtodling. Bördigheten minskar, ekosystemtjänsterna påverkas negativt och skördarna blir sämre och mer osäkra.
Källor: Miljö Online och Lunds Universitet
Etiketter: biodiversitet, Ekosystemtjänter, jordbruk, SLU Last modified: 6 december, 2019
