Nyheter

Flera perspektiv nödvändiga för ett hållbart jordbruk

​I slutet av förra året tog debatten om ekologisk mat och biobränslen ordentlig fart. Jordbrukets klimatpåverkan var ett centralt tema och det har varit tydligt att debatten rör svåra avvägningar mellan olika slags miljöpåverkan. Den 11 april, under ett lunchseminarium på Chalmers, breddar forskarna diskussionen. Ett intensivt jordbruk kan ge högre skördar och frigör därmed mark för andra syften, men kan exempelvis hota bin och andra insekter.

Så hur vi kan använda odlingsmarken för att långsiktigt klara matförsörjningen samtidigt som vi får nya råvaror för produktion av biobränslen och nya biobaserade produkter?

Utmaningarna är många. Jag tycker att det är viktigt att visa på att det finns mycket goda möjligheter till annorlunda och hållbarhetsmässigt bättre produktion i framtiden. Det behövs som en motbild till alla larm om insektsdöd, avskogning och övergödning, säger Christel Cederberg, biträdande professor i fysisk resursteori, och en av föreläsarna på lunchseminariet.

Christel CederbergChristel Cederberg anser att ett av våra viktigaste hållbarhetsuppdrag är att bruka våra jordar så att de förblir långsiktigt bördiga för kommande generationer. I ett globalt perspektiv är skördarna onödigt låga på stora arealer jordbruksmark på grund av dåliga skötselmetoder, erosion och sjunkande mullhalter i marken.
Det är verkligen ett resursslöseri.  Åkermarken måste överlämnas till kommande generationer utan försämrad kvalitet. Här behövs en mycket större allmän medvetenhet. På konsumtionssidan handlar det om att få ner matspillet och att minska det alltför stora intaget av animaliskt protein, som vi har i västvärlden i dag, säger hon.

På produktionssidan handlar det om att utveckla hållbara produktionssystem ur ett brett perspektiv. Utsläppen av klimatgaser måste minska samtidigt som det är nödvändigt att förbättra näringskretslopp, och till exempel utveckla odlingssystem där man använder så lite pesticider, kemiska bekämpningsmedel, som möjligt.

Tidigare i år publicerade tidskriften Biological Conservation en rapport med den första globala forskningsgenomgången som visar att världen är på väg mot en massutrotning av inte bara bin utan av alla insekter. Så hur ska vi klara utmaningen, när det gäller matproduktion med tanke på klimatet och biologisk mångfald?
Den ökande kemikalieanvändningen inom jordbruket globalt är en av de stora framtidsfrågorna för att få till en hållbar matproduktion, säger Christel Cederberg. 
I ett längre tidsperspektiv tror hon att människor kommer att titta tillbaka på perioden från andra halvan av 1900-talet och framåt och fråga sig – ”hur kunde man tillåta att det spreds så mycket giftiga ämnen i så stora volymer i världens jordbruk?”. 

Exakt när insikten slår igenom på bred front i världen vågar jag inte spekulera i, men jag har några reflektioner. När världens mest använda ogräsmedel, glyfosat, Roundup, lanserades på 70-talet ansågs det nästan vara ofarligt. Det fanns faktiskt experter som sa att det var så ofarligt att man kunde dricka det. 
När genmodifierade grödor introducerades på bred front i Nord- och Sydamerika tidigt på 2000-talet, hävdades det att man nu hade fått fram ett miljövänligt odlingskoncept när man odlade glyfosat-toleranta sojabönor.
– Det gick att slippa att spruta andra ogräsmedel – glyfosat var ju en pesticid med så goda egenskaper. Men idag låter det annorlunda. Misstankar om koppling mellan cancer och upprepad hantering av glyfosat har satt ämnet under stark granskning, och inom EU talas om förbud mot användning, säger Christel Cederberg

Hon har också reflekterat över att antalet forskningsstudier ökar som visar på hur den stora användningen av insekticider och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket slår mot mångfalden av insekter, de nödvändiga pollinatörerna.   När insekterna blir färre hotas matproduktionen och naturekosystemen eftersom de spelar en essentiell roll i många processer i ekosystemen.
Så det är oerhört viktigt att vi hittar metoder och odlingssystem som minskar beroendet av pesticider.
Sverige kan bidra till ett bli ett föregångsland i Europa när det gäller jord- och skogsbruk genom att vara i framkant och utveckla nya tekniker och odlingssystem.
Innovation, både med tekniska och biologiska metoder, är mycket viktigt. Om vi tar jordbruket så kan man nog säga att Sverige är ett föregångsland i Europa när det gäller antibiotikaanvändningen i djurhållningen. Den är mycket låg jämfört med de stora animalieproducerande länderna. Ett annat exempel på innovation är utvecklingen av en kombimaskin i Sverige som både sår och rensar genom precisionshackning, vilket kan ersätta att spruta med kemiska ogräsmedel, säger Christel Cederberg.

Finns det efterfrågan kommer metoder. Maskinen har utvecklats inom det ekologiska lantbruket som en metod för att hantera ogräs utan kemikalier. Idag används också maskinsystemet av konventionella lantbrukare som inte vill spruta så mycket.
Jag tror att Sveriges bidrag är att satsa på att utveckla tekniker som får ner kemikalieanvändning. Långsiktigt är detta enda vägen att gå i matproduktionen.

På lunchseminariet den 11 april medverkar forskare från Chalmers och Aarhus Universitet i Danmark. Vilka perspektiv kommer ni att bjuda på tillsammans?
I Interreg-projektet Green Valleys, som är ett samverkansprojekt mellan Sverige och Danmark, kommer vi att utveckla och undersöka gräsbaserade bioraffinaderier och detta är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi.  Green Valleys handlar dessutom om högavkastande system, men där nackdelar som kväveläckage och insekticider och kemiska bekämpningsmedel minimeras.

Om vi kan odla mer gräsmarker istället för ettåriga grödor, till exempel spannmål och soja, så finns goda möjligheter att bygga in mer kol i markens humus, det vill säga vi får över tid en kolsänka, då markens kolförråd, humushalt, ökar över tid. Dessutom ökar markbördigheten eftersom jordbruksmark som innehåller mer kol, också är mer vattenhållande och har bättre struktur. 
Det är en win-win situation, helt klart, avslutar hon.

Källa: Chalmers nyheter
Av: Ann-Christine Nordin

Läs mer!

Läs mer om lunchseminariet här:
Food, energy and new materials – How do we use our land resources most effectively?

Anmäl dig till seminariet här!

Forskarrapporten om omfattande insektsdöd i Biological Conservation:
 Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers ​

Taggat , , , ,