DN debatt 15 mars 2019: Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
Världsomspännande demonstrationer, initierade av ungdomar, ställer krav på samhälle och beslutsfattare att minska klimatpåverkan och skador på ekosystem. Det finns vetenskapligt stöd för deras oro. Kraven på snabb, robust och rättvis omställning är berättigad. De nuvarande åtgärderna är otillräckliga.
Långt innan dagens skolungdomar var födda var vetenskapen tydlig rörande människans påverkan på klimatet. Men nu handlar det inte längre om risker i en avlägsen framtid på avlägsna platser. Vi ser förändringar redan i dag och vi upplever dem på nära håll.
Framtiden kommer att präglas alltmer av naturens återkopplingar på förändringar som vi initierat. Dessa återkopplingar ligger i stor utsträckning utom vår kontroll. Det är möjligt att vi redan har passerat vissa trösklar som gör att det i praktiken inte längre går att förhindra till exempel mycket stor avsmältning av landisar på Grönland och Västantarktis eller förstörelsen av merparten av korallreven.
Parallellt med detta sker just nu stora samhällsförändringar. Företagsledare världen över rankar klimatrisker som de största hoten mot världsekonomin. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av befolkningarna i USA, Europa och Kina är djupt oroade över klimatförändringarna.
Men den snabbast växande reaktionen kommer från våra barn som reser sig mot vuxenvärldens oförmåga att agera på vetenskap som varit tydlig under årtionden.
Greta Thunbergs skolstrejk, varje fredag sedan september, har inspirerat tiotusentals ungdomar och äldre att organisera sig för att uttrycka oro och krav på att samhället ska göra vad som är nödvändigt enligt vetenskapen för att begränsa klimatförändringarna. I dag fredag den 15 mars genomförs en unik global manifestation av detta, Global Strike for Future. Den är i skrivande stund planerad på 1325 platser i 98 länder.
Ungdomarna har fått kritik för att de inte följer skolplikten. Deras metoder må vara kontroversiella i vissas ögon, men de gör uppoffringen för att undvika betydligt större uppoffringar i framtiden. Ungdomarna strejkar för det som alla generationer förväntar sig, rätten till en framtid och att beslutsfattare ska ta ansvar utifrån vetenskapliga insikter. De ber också vuxna att ansluta sig, vilket alltfler hörsammar.
För över hundra år sedan påvisade kemisten Svante Arrhenius att förbränning av fossilt kol påverkar mängden koldioxid i luften och att det skapar klimatförändringar. För sextio år sedan kunde geokemisten David Keeling mäta hur halten koldioxid i atmosfären steg. För femtio år sedan tog Sverige upp klimatförändringarna i FN:s Generalförsamling. För drygt trettio år sedan grundades FN:s klimatpanel IPCC. För tre år sedan skrevs Parisavtalet under. I höstas publicerade IPCC ännu en i raden av sina noggrant genomarbetade sammanställningar av forskningsläget. Denna gång med fokus på 1,5-gradersmålet. Rapporten visade hur allvarligt läget är och vilka oerhört kraftfulla åtgärder som måste vidtas för att överhuvudtaget ha möjlighet att begränsa globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet.
Den allt högre halten växthusgaser i luften gör att värme lagras i hav, luft och mark. Glaciärer smälter, havsnivåer stiger, haven försuras. Det hydrologiska kretsloppet, vatten som avdunstar och faller ner som nederbörd, blir intensivare. Förändringarna är ur ett geologiskt perspektiv mycket snabba. Växt- och djurarter som inte hinner anpassa sig dör ut. Förluster av arter och genetisk variation minskar ytterligare ekosystemens och människans anpassningsförmåga till förändringar av klimatet.
Varje år publiceras tusentals vetenskapliga artiklar som visar samband och följder av människans påverkan på klimatet. Vetenskapen är tydlig, grunderna enkla att förstå och det finns en enighet inom forskarvärlden om att effekterna av de mänskligt skapade klimatförändringarna leder till omfattande konsekvenser för ekosystem, samhällen och individer. Många väsentliga förändringar är irreversibla, det vill säga går inte att ”backa” eller kompensera.
I dag gör samhället varken tillräckligt för att minska påverkan på klimat och ekosystem, eller för att förbereda oss för konsekvenser av denna brist på agerande.
När vi förbränner fossilt kol ökar mängden koldioxid i atmosfären. Hur fördelningen mellan atmosfär och ekosystem därefter sker är inget vi kan styra annat än i begränsad omfattning. Kol som lagrats i till exempel hav och biomassa kan återföras till atmosfären utom vår kontroll.
Parisavtalet satte tydliga mål och för att begränsa den globala uppvärmningen så det är nödvändigt att begränsa mängden fossilt kol som förbränns. Sedan industrialiseringens början fram till i dag har vi förbränt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas, den så kallade koldioxidbudgeten. Kvar är med andra ord en femtedel. Och beroende på hur känsligt klimatsystemet visar sig vara så är det ändå inte säkert att vi klarar målsättningarna i Parisavtalet.
Det finns olika scenarier och antaganden, men slutsatserna är desamma: Vi behöver planera för en värld där vi i princip inte använder stenkol, olja eller naturgas. Vi behöver också utveckla metoder för att ta bort koldioxid ur atmosfären. Och detta utan att överutnyttja skogar och andra ekosystem vilka fyller väsentliga funktioner för biologisk mångfald och som naturliga kolsänkor.
Ju längre vi avvaktar med att kraftigt reducera utsläppen, desto snabbare måste minskningen ske. Varje år som vi ligger kvar på fjolårets utsläppsnivå blir det med andra ord allt svårare att genomföra. I praktiken skjuter vi det nödvändiga arbetet framför oss samtidigt som vi förvärrar problemet.
Ungdomarnas mobilisering av Fridays for Future och Climate Strike visar en generation som tar ställning i en av mänsklighetens största frågor. De förtjänar respekt. Vi som skriver under denna artikel stödjer deras krav och understryker att det för varje dag som går blir allt svårare att hantera denna för mänskligheten och övrigt liv på planeten avgörande fråga.
Erik Ahlberg, doktor, aerosolvetenskap, Lunds universitet
Josefin Ahlkrona, biträdande lektor, numeriska metoder för klimatmodeller, Stockholms universitet
Roland Akselsson, professor emeritus, människa-teknik organisation, risk, Lunds universitet
Cecilia Akselsson, docent, uthålligt skogsbruk i förändrat klimat, Lunds universitet
Kevin Anderson, professor, energi och klimat, Uppsala universitet
August Andersson, forskare, aerosoler, Stockholms universitet
Camilla Andersson, docent, regionalskalig luftmiljö och dess effekter, SMHI
Karin Andersson, professor, maritim miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola
Yvonne Andersson-Sköld, professor, miljöanalys, klimat, transporter, Chalmers tekniska högskola
Elinor Andrén, docent, paleoekologi, Södertörns högskola
Louise C Andresen, doktor, ekosystemvetenskap, Göteborgs universitet
Jonas Ardö, professor, naturgeografi, Lunds universitet
David Armstrong McKay, doktor, klimat-biosfäråterkopplingar, Stockholm resilience centre, Stockholms Universitet
Göran Arnqvist, professor, zooekologi, Uppsala universitet
Åsa Arrhenius, doktor, ekotoxikologi och riskbedömning, Göteborgs universitet
Thomas Backhaus, professor, toxikologi och hållbarhet, Göteborgs universitet
Susann Baez Ullberg, biträdande lektor, vattenpolitik, katastrofhantering, Uppsala universitet
Sanna Barrineau, projektkoordinator, lärande för hållbar utveckling, Uppsala universitet
David Bastviken, professor, miljövetenskap, Linköpings universitet
Frida Bender, docent, klimatmodellering, Stockholms universitet
Jan Bengtsson, professor, ekologisk miljövård, SLU
Johan Bergh, professor, skogsbruk och klimatförändringar, Linnéuniversitetet
Robert G Björk, docent, klimateffekter i Arktis, Göteborgs universitet
Lovisa Björnsson, professor, miljö- och energisystem, Lunds universitet
Thorsten Blenckner, docent, ekosystem dynamik, klimat, marina system, Stockholm resilience centre
Johan Boman, professor, atmosfärsvetenskap, Göteborgs universitet
Wijnand Boonstra, docent, sociologi, Stockholm resilience centre
Sara Borgström, PhD, Biträdande lektor, hållbar stadsutveckling, KTH
Magnus Boström, professor, miljösociologi, Örebro universitet
Emily Boyd, professor, klimatanpassning, Lunds universitet
Karin Bradley, lektor, samhällsplanering och miljö, KTH
Mark Brady, docent, miljöekonomi, SLU
Sara Brogaard, doktor lektor, markanvändning ur ett klimatperspektiv, Lunds universitet
Selma Brynolf, doktor, sjöfartens miljöpåverkan, alternativa bränslen, energisystem, Chalmers tekniska högskola
Christer Brönmark, professor, akvatisk ekologi, Lunds universitet
Lowe Börjeson, docent, kulturgeografi, Stockholms universitet
Per Carlsson, docent, marinekologi invasiva arter, Lunds Universitet
Annika Carlsson Kanyama, docent, klimatanpassning, konsumtionens klimatpåverkan, KTH
Wim Carton, doktor, klimatpolitik, Lunds universitet
Deliang Chen, August Röhss professur, klimatförändringar, Göteborgs universitet
Johan Colding, docent, hållbar stadsutveckling, högskolan i Gävle
Jessica Coria, docent, miljöekonomi, Göteborgs universitet
Sarah Cornell, doktor, globala biogeokemiska cykler, Stockholm resilience centre
Teresa C-Pargman, docent, Människa-datorinteraktion och hållbarhet, Stockholms universitet
Anne-Sophie Crépin, docent, resursekonomi och hållbarhet, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
Beatrice Crona, docent, vd, hållbarhetsvetenskap, Kungl vetenskapsakademien
Martin Dahl, doktor, kollagring i kustekosystem, Stockholms universitet
Leif Dahlberg, professor, klimatkommunikation, KTH
Thomas Dahlgren, doktor, marinbiologi, Göteborgs universitet
Ingela Dahllöf, professor, miljövetenskap, Göteborgs universitet
Jan Darpö, professor, miljörätt, energirätt, Uppsala universitet
Maricela de la Torre-Castro, docent, kustförvaltning och klimat, Stockholms universitet
Gia Destouni, professor, klimat och vattenresurser, Stockholms universitet
Abhay Devasthale, doktor, klimatändring i Arktis, SMHI
Ellen Dorrepaal, docent, Arktisk ekologi-klimat-koppling, Abisko, Umeå universitet
Ralf Döscher, doktor, chef Rossby Centre, klimatmodellering, SMHI
Robert Ekblom, docent, biologisk mångfald, genetik, Uppsala universitet
Elisabeth Ekener, doktor, global hållbarhet, Agenda 2030, KTH
Peter Eklöv, professor, akvatisk ekosystemforskning, Uppsala universitet
Annica Ekman, professor, kemisk meteorologi, Stockholms universitet
Salomon Eliasson, doktor, satellitfjärranalys klimat, SMHI
Lars Emmelin, professor emeritus, UNESCO-ordförande i hållbarhet, Blekinge tekniska högskola
Göran Englund, professor, klimateffekter i akvatiska ekosystem, Umeå universitet
Alexis Engström, Studierektor centrum för miljö- och utvecklingsstudier, Uppsala universitet
Elina Eriksson, biträdande Lektor, människa-datorinteraktion och hållbarhet, KTH
Martin Eriksson, doktor, miljövetenskap och hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola
Patrick Eriksson, professor, global miljömätteknik, Chalmers tekniska högskola
Eléonore Fauré, forskare, strategiska hållbarhetsstudier, KTH
Ingo Fetzer, doktor, geosystem och klimatforskning, Stockholm resilience centre
Helena Filipsson, professor, maringeologi, klimat, marina miljöer, Lunds universitet
Göran Finnveden, professor, miljöstrategisk analys, KTH
Klara Fischer, docent, lokala försörjningseffekter av kolskogsprojekt, SLU
Göran Frank, doktor, aerosol, moln och klimat, Lunds universitet
Johan Friberg, Doktor i fysik, atmosfärsfysik, Lunds universitet
Marie-José Gaillard, professor, paleoekologi-klimatologi, Linnéuniversitet
Victor Galaz, docent i statsvetenskap, miljö- och klimatpolitik, Stockholms universitet
Julian Gallego Urrea, doktor, marinkemi – akvatisk kemi, Göteborgs universitet
Lars Gamfeldt, docent, hot mot den biologiska mångfalden, Göteborgs universitet
Lena Gipperth, professor, miljörätt, Göteborgs universitet
Paul Glantz, docent, atmosfärsvetenskap, aerosolers påverkan på klimatet, Stockholms universitet
Line Gordon, docent, föreståndare, vattenresurser och klimat, livsmedel och biosfärens resiliens, Stockholm resilience centre
Bengt Gunnarsson, professor, urban ekologi, Göteborgs universitet
Karin Gustafsson, docent, miljösociologi, fokus på FNs klimatpanel, Örebro universitet
Richard Gyllencreutz, doktor, maringeologi, Stockholms universitet
Ulf Gärdenfors, professor emeritus, biologisk mångfald och klimat, SLU
Annemieke Gärdenäs, lektor, koppling klimat-markanvändning, Göteborgs universitet
Pernilla Hagbert, doktor, hållbar samhällsbyggnad, KTH
Thomas Hahn, docent, ekologisk ekonomi, Stockholms universitet
Mattias Hallquist, professor, atmosfärsvetenskap, Göteborgs universitet
Dan Hammarlund, professor, kvartärgeologi och paleoklimatologi, Lunds universitet
Lars-Anders Hansson, professor, klimateffekter i vattenekosystem, Lunds universitet
Margareta Hansson, professor, miljövetenskap, Stockholms universitet
Julia Hansson, doktor, hållbara förnybara drivmedel, Chalmers tekniska högskola
Sophie Haslett, doktor, atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet
Niles Hasselquist, lektor, extremvädereffekter på biogeokemiska cykler, SLU
Jonathan Havenhand, professor, havsförsurning och marint klimat, Göteborgs Universitet
Martin Hedberg, fil kand, expert inom meteorologi, Swedish weather and climate centre
Björn Hedin, doktor, hållbar människa-datorinteraktion, KTH
Johan Hedrén, universitetslektor, miljö, Linköpings universitet
Malin Henriksson, senior forskare, hållbara transporter, Statens väg- och transportforskningsinstitut
Greger Henriksson, docent, strategiska hållbarhetsstudier, KTH
Céline Heuzé, doktor, klimat, Göteborgs universitet
Stig-Olof Holm, lektor, ekologi, Umeå universitet
Sara Holmgren, Forskare, miljökommunikation, SLU
Jutta Holst, doktor, växelverkan mellan atmosfär och ekosystem (växthusgasutbyte), Lunds universitet
Gustaf Hugelius, lektor, klimatet och Arktis kolcykel, Stockholms universitet
Kristoffer Hylander, professor, Klimat och biologisk mångfald, Stockholms universitet
Maria Håkansson, universitetslektor, urbana och regionala studier, KTH
Olle Häggström, professor, riskforskning och matematisk statistik, Chalmers tekniska högskola
Mattias Höjer, professor, miljö och framtidsstudier, KTH
Karolina Isaksson, docent, transportpolitik och -planering, KTH
Christina Isaxon, doktor, luftföroreningar, klimat, hälsa, Lunds universitet
Johan Jansson, docent, ekonomi, hållbar konsumtion, Lunds universitet
Mikael Johannesson, doktor, klimat miljöanalys transporter,
Kerstin Johannesson, professor, klimateffekter på marin biodiversitet, Göteborgs universitet
Maria Johansson, doktor, brandekologi, klimatkompensation, Stockholms universitet
Margareta Johansson, doktor, klimatförändringar i Arktis, Lunds universitet
Christer Johansson, professor, atmosfärvetenskap, Stockholms universitet
Daniel Johansson, docent, integrerade energi-, ekonomi- och klimatanalyser, Chalmers tekniska högskola
Thomas B Johansson, professor, energi, hållbar utveckling, Lunds Universitet
Mark Johnson, doktor, glaciärer, glacialprocesser, Göteborgs universitet
Karin Jonsell, kommunikatör, Bolincentret för klimatforskning
Per Jonsson, professor, marin ekologi, Göteborgs universitet
Somya Joshi, doktor, styrning och hållbarhet, Stockholm environment institute
Svenne Junker, doktor, hållbara marknader, Handelshögskolan i Stockholm
Michael Kahnert, adjungerad professor, effekt av aerosoler på klimatet, SMHI/Chalmers tekniska högskola
Arne Kaijser, professor emeritus, teknikhistoria, KTH
Ola Kalén, doktor, oceancirkulation Västantarktis, SMHI
Paul Kardol, doktor, effekter av klimatförändringar på ekosystemfunktion, SLU
Torbjörn Karlin, superintendent Tarfala forskningsstation, paleoklimat, glaciärdynamik, glaciärhydrologi, Stockholms universitet
Oskar Karlsson, docent, miljöepigenetik och toxikologi, Stockholms universitet
Jan Karlsson, professor, klimateffekter på arktiska ekosystem, Umeå universitet
Åsa Kasimir, docent, växthusgaser från marken, Göteborgs universitet
Cecilia Katzeff, docent, människa-datorinteraktion, hållbar konsumtion, KTH
Tord Kjellström, professor, klimateffekter på arbetsmiljöhälsa, Lunds universitet
Erik Kjellström, professor, klimatologi, SMHI
Richard Klein, professor, klimatanpassning, Stockholm environment institute
Till Koglin, biträdande universitetslektor, trafikplanering och mobilitet, Lunds universitet
Torsten Krause, doktor, hållbarhetsvetenskap, Lunds Universitet
Adam Kristensson, doktor, luftburna partiklar, Lunds universitet
Emma Kritzberg, lektor, kolcykeln i akvatiska system, Lunds Universitet
Tim Kruschke, doktor, klimatforskning, SMHI
Johan Kuylenstierna, adjungerad professor, klimatpolitik, Stockholms universitet
Malin Kylander, docent, paleoklimat och extremväder, Stockholms universitet
Henrik Kylin, professor, miljökemi/miljötoxikologi polarforskning, Linköpings universitet
Björn Källström, doktor, marinbiolog, Göteborgs marinbiologiska laboratorium
Torben Königk, doktor, klimatvariabilitet, SMHI
Staffan Laestadius, professor emeritus, industriell och ekonomisk omställning, KTH
Jessica Lagerstedt Wadin, docent, innovation för hållbar utveckling, Lunds universitet
Joakim Langner, docent, meteorologi, SMHI
Jörgen Larsson, forskare, flygets klimatpåverkan, Chalmers tekniska högskola
Hjalmar Laudon, professor, hydrologi och vattenkvalitet, SLU
Aliaksei Laureshyn, docent, hållbara urbana transporter, Lunds universitet
Lin Lerpold, docent, hållbar utveckling, Handelshögskolan i Stockholm
Isabelle Letellier, doktor, barn och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
Rolf Lidskog, professor, klimatpolitik, Örebro universitet
Hans Linderholm, professor, klimatförändringar, Göteborgs universitet
Lars Lindström, forskare, anpassning till klimatförändringarna, Stockholms universitet
Björn-Ola Linnér, professor, klimatpolitik, Linköpings universitet
Marta Lomas Vega, forskare, klimateffekter på Svenska fågelpopulationer, Stockholms universitet
Birgitta Losman, rektors samordnare för hållbar utveckling, högskolan Borås
Karin Lundgren Kownacki, doktor, klimatförändringar och hälsa, Termisk miljö, Lunds Universitet
Erik Löfmarck, lektor, miljösociologi, Örebro universitet
Jakob Löndahl, docent, luftburna partiklar, aerosoler, Lunds universitet
Eva Lövbrand, docent, klimatpolitik, Linköpings universitet
Aaron Maltais, doktor, föreståndare, klimaträttvisa och politik, Stockholm environment institute
Marcel Mangold, doktor, statsvetenskap, Örebro universitet
George Marbuah, doktor, hållbar finansiering för hållbarhets- och klimatmål, Stockholm environment institute
Jens Marquardt, doktor, klimatpolitik, Stockholm University
Kristina Marquardt, forskare, småbrukares markanvändning, SLU
Helena Martins, doktor, klimatvetenskap kommunikatör, SMHI
Johan Martinsson, doktor, skogsbränder, Lunds universitet
Lars-Gunnar Mattsson, professor emeritus, hållbara marknader, Handelshögskolan i Stockholm
Ayşem Mert, doktor, samhällsvetenskaplig miljöforskning, demokrati i antropocen, Stockholms universitet
Grzegorz Mikusinski, docent, biologisk mångfald, skogsbränder, SLU
Rebecka Milestad, docent, hållbara livsmedelssystem, KTH
Paul Miller, doktor, ekosystem- och klimatmodellering, Lunds universitet
Fredrik Moberg, doktor, korallrevsekologi, Stockholm resilience centre
Malin Mobjörk, programchef, doktor, klimat, fred och säkerhet, fredsforskningsinstitutet sipri
Jon Moen, professor, ekologi, Umeå universitet
Claudia Mohr, Assistant professor, atmosfäriska aerosoler, Stockholms universitet
Monica Mårtensson, doktor, aerosoler och klimat, havs-luft-utbyte, Uppsala universitet
Kimberly Nicholas, Universitetslektor, klimat, hållbarhetsvetenskap, Lunds universitet
Tobias Nielsen, doktor, FN:s klimatförhandlingar, Lunds universitet
Susa Niiranen, doktor, klimat påverkan i marina ekosystem, Stockholm resilience centre
Alexandra Nikoleris, doktor, visioners roll i klimatomställningen, Lunds universitet
Christer Nilsson, professor emeritus, landskapsekologi, Umeå universitet och SLU
Douglas Nilsson, docent, aerosolkällors klimateffekter, Stockholms universitet
Kevin Noone, professor, atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet
Julia Nordblad, biträdande universitetslektor, miljöhistoria, Uppsala universitet
Anders Nordström, senior universitetslektor, dricksvattenförsörjning i Sverige, Stockholms universitet
Bo Norrman, doktor, Innovationsutveckling hållbarhet, Chalmers tekniska högskola
Albert Norström, forskare, hållbar utveckling, Stockholms universitet
Maria Ojala, docent, psykologi, fokus klimat och unga, Örebro universitet
Malin Olofsson, doktor, marinbiolog med fokus på växtplankton i en föränderlig värld, SMHI
Johan Olofsson, docent, arktisk vegetationsekologi, Umeå Universitet
Christina Olsen Lundh, doktor, miljörätt, Göteborgs universitet
Per Olsson, forskare, hållbar utveckling, Stockholm resilience centre
Lennart Olsson, professor, klimat och fattigdom, deltar i IPCC, Lunds universitet
Madelene Ostwald, docent, markanvändning och klimat, Chalmers tekniska högskola
Joakim Pagels, docent, aerosolteknik – partiklar, hälsa och klimat, Lunds universitet
Brian Palmer, Universitetslektor, civilkurage och engagemang, Uppsala universitet
Daniel Pargman, lektor, medieteknik, KTH
Frans-Jan Parmentier, doktor, den arktiska kolcykeln, Lunds universitet
Henrik Pavia, professor, effekter av klimatförändringar på marina ekosystem, Göteborgs universitet
Martin Persson, docent, tropisk avskogning, klimat, styrmedel, Chalmers tekniska högskola
Åsa Persson, forskningschef, klimatpolitik, Stockholm environment institute
Andreas Persson, docent, översvämningsrisker, Lunds universitet
Garry Peterson, professor, hållbarhetsforskning, Stockholm resilience centre
Jan Pettersson, professor, hållbar utveckling, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet
Håkan Pleijel, professor, miljövetenskap, Göteborgs universitet
Honor C Prentice, professor emerita, biodiversitet/gräsmarker/torka, Lunds universitet
John Prytherch, doktor, polarmeteorologi, Stockholms universitet
Cibele Queiroz, forskare, resiliens av matproduktionssystem, Stockholm resilience centre, Stockholms universitet
Karin Rengefors, professor, sötvattensekologi, algblomningar, Lunds universitet
Johan Rockström, professor, chef Potsdam institute for climate impact research, miljövetenskap, Stockholm resilience centre
Henning Rodhe, Professor emeritus, kemisk meteorologi, Stockholms universitet
Pontus Roldin doktor, atmosfärsmodellering, Lunds universitet
Gunhild Ninis Rosqvist, professor, effekter av klimatförändringar på natur och samhälle i norra Sverige, Stockholms universitet
Itzel Ruvalcaba Baroni, doktor, växthusgasutsläpp från arktiska sjöar, Stockholms universitet
Elin Röös, biträdande universitetslektor, livsmedelsproduktionens miljö- och klimatpåverkan, SLU
Matthew Salter, doktor, atmosfärsvetenskap, Stockholms universitet
Lisen Schultz, doktor, naturresursförvaltning, Stockholms universitet
David Simpson, professor, modellering, troposfärisk luftförorening, Chalmers tekniska högskola
Per Sjögren-Gulve, docent, biologisk mångfald, naturvårdsbiologi, Uppsala universitet
Daniel Slunge, doktor, miljöekonomi, Göteborgs universitet
Henrik Smith, professor, biologisk mångfald och klimat, Lunds universitet
Rienk Smittenberg, doktor, geokemi och paleoklimatologi, Stockholms universitet
Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor, polarforskning, Stockholms universitet
Sebastian Sobek, docent, klimateffekter på sjöars ekosystem, Uppsala universitet
Moa Sporre, doktor, atmosfärsforskning, Lunds universitet
Frances Sprei, docent, hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola
Jan Stenlid, professor, skogspatologi, SLU
Isak Stoddard, projektledare, klimatledarskap, Uppsala universitet
Sofie Storbjörk, docent, klimatanpassning, Linköpings universitet
Christophe Sturm, doktor, klimatstatistik, SMHI
Brita Sundelin, docent, effekter av kontaminanter och klimat, Stockholms universitet
Maja Sundqvist, doktor, klimatförändringars effekter på tundran, Umeå universitet
Maria Svane, doktor, kemi kring aerosoler och klimatpåverkan, Chalmers tekniska högskola
Örjan Svane, professor emeritus, hållbar stadsutveckling, KTH
Åsa Svenfelt, docent, hållbar konsumtion, KTH
Birgitta Svenningsson, docent, aerosoler och klimat, Lunds universitet
Erik Svensson, professor, evolutionär ekologi, Lunds universitet
Erik Swietlicki, professor, aerosoler och klimat, Lunds universitet
Lennart Söder, professor, elkraftsystem förnybar energi, KTH
Peter Søgaard Jørgensen, forskare, hållbarhetsforskning, Stockholm resilience centre
Sverker Sörlin, professor, klimatets miljö- och vetenskapshistoria, KTH
Patrik Sörqvist, professor, miljöpsykologi, högskolan i Gävle
Maria Tengö, forskare, hållbarhet, klimatförändringar, Stockholm resilience centre
Manu Anna Thomas, doktor, aerosol-moln-strålningsinteraktioner, SMHI
Erik Thomson, lektor, luft och klimat, Göteborgs universitet
Josefin Thorslund, doktor, salthaltsdriven vattenbrist under ett förändrat klimat, Stockholms Universitet
Lars Tranvik, professor, klimateffekter på sjöar och vatten, Uppsala Universitet
Max Troell, forskare, global hållbarhet, sjömat, klimatet, Beijerinstitutet, Kungl vetenskapsakademien, Stockholms universitet
Kajsa Tönnesson, doktor, föreståndare, marinekologi, polarforskning, Göteborgs universitet
Johan Uddling, professor, klimatpåverkan på växter, Göteborgs universitet
Göran Wallin, lektor, miljövetenskap, Göteborgs universitet
David van der Spoel, professor, fysikalisk kemi inkl. atmosfärkemi, Uppsala universitet
Josefin Wangel, docent, hållbar stadsutveckling, SLU
Erik Westholm, professor emeritus, samhällsvetenskaplig miljöforskning, SLU
Victoria Wibeck, professor, klimatkommunikation, Linköpings universitet
Johan Wikner, docent, klimat-driven syrebrist, Umeå universitet
Fredrik Wikström, docent, miljö- och energisystem, Karlstads universitet
Renate Wilcke, doktor, klimatforskning, analys av klimatmodeller, SMHI
Helén Williams, docent, miljö- och energisystem, Karlstads universitet
Stefan Wirsenius, docent, klimatpåverkan från jordbruk, Chalmers tekniska högskola
Maria Wolrath Söderberg, doktor, klimatretorik, Södertörns högskola
Nina Wormbs, docent, teknik- och vetenskapshistoria, KTH
Paul Zieger, docent, partiklar, moln, klimat, Stockholms universitet
Conny Östman, professor, analytisk kemi, Stockholms universitet
Källor till graf: Global Carbon Project, IPCC, Nature.
Etiketter: forskning, Greta, klimat Last modified: 20 mars, 2019