Välkomna till ett seminarium om Sveriges långsiktiga klimatmål där vi tillsammans med två representanter från SNS konjunkturråd och en av Sveriges främsta experter på kompletterande utsläpp djupdyker i frågan om kompletterande åtgärder, och frågar oss om det nuvarande målet i klimatramverket bör omformuleras.
År 2045 ska det inte finnas några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För att nå målet har Sverige som mål att minska utsläppen från Sverige med 85% till 2045. De resterande 15% av utsläppen antas vara mycket svåra att minska då de kommer från mestadels biologiska processer i samband med avfall, bioenergi och jordbruk. Dessa måste kompenseras genom kompletterande åtgärder – negativa utsläpp. De kompletterande åtgärderna innebär i praktiken upptag av koldioxid i mark och skog följt av ytterligare åtgärder, som utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser och bio-CCS (insamling och lagring av koldioxid från biobränsle).
SNS gav i början av året ut Konjunkturrådets rapport “Svensk politik för globalt klimat”. I rapporten menar rådet att Sveriges långsiktiga klimatmål bör “sättas utan egen påtagna restriktioner för mängden kompletterande åtgärder”. Majoriteten i Konjunkturrådet anser att ett lägre mål för utsläppsminskningarna 2045 tillsammans med ökad andel kompletterande åtgärder kan bidra till en effektivare klimatpolitik och göra Sverige till ett föregångsland på området.
Rådet är dock inte eniga i frågan. Åsa Romson reserverade och pekade på vikten av att Sverige inte sviker i sitt globala klimatledarskap när det gäller att minska sina territoriella utsläpp, och att det finns risker med att gå in och ändra beslutade mål. Samtidigt föreslog en statlig utredning nyligen att det bör sättas särskilda minimimål för hur mycket negativa utsläpp som Sverige ska generera.
Frågan om kompletterande åtgärder och en eventuell revision av målet om svenska utsläppsminskningar är därför högaktuell och förtjänar att diskuteras vidare.
Medverkande
Johan Hassler
Ordförande i SNS Konjunkturråd 2020 och Professor på Institute for International Economic Studies
Åsa Romson
Expert på IVL Svenska Miljöinstitutet, rådsmedlem i Konjunkturrådet 2020 och före detta klimat- och miljöminister med ansvar för att ta fram klimatramverket som blev lag 2018.
Mathias Fridahl
Fores klimatpolitiska analytiker och forskare vid Linköpings Universitet med fokus på negativa utsläpp och särskild tyngd på BECCS och globala klimatmål. Han var också en av experterna i Klimatpolitiska vägvalsutredningen om kompletterande åtgärder.
Moderator är Mette Kahlin McVeigh, chef för Fores Klimatprogram.
LIVESÄNT
Seminariet kommer att livesändas på Fores YouTube.
För frågor om seminariet kontakta Camilla Wallenberg.
