Nyheter

Sonesson: Billiga läkemedel ger livsfarliga utsläpp – debatt

Debatt: När Sverige upphandlar receptbelagda läkemedel är fokus absolut billigaste pris. Vi tjänar miljarder på att läkemedel tillverkas i Indien men Sverige bidrar till miljöproblem och antibiotikaresistens. Det är märkligt att regeringen, där MP ingår, är så passiv, skriver Jenny Sonesson i GP.

170310_pillerFebruari är här. Den tid på året som, inte minst småbarnsföräldrar fruktar, eftersom sjukdomar härjar. Det rör sig vanligen om virus men till exempel halsfluss, som orsakas av streptokockbakterier, kan behöva botas med antibiotika. Men hur många vet att läkemedelsindustrin som tar fram våra mediciner ofta inte tar hänsyn till miljön?

Läkemedelsmarknaden är global och har fått se produktionen läggas ner i väst för att flyttas till Kina och Indien av kostnadsskäl. Flera svenska regeringar har hejat på utvecklingen. Miljarder har sparats åt staten i minskade kostnader för läkemedelsförmånen genom generikareformen. Den innebär att apoteken är skyldiga att lämna ut billigaste kopian av ett läkemedel.

En annan effekt är att Sverige bytt från läkemedel tillverkade i USA och Västeuropa till produkter från främst Indien. Flera studier i Indien har påvisat att vattendrag vid läkemedelsfabriker innehåller mycket höga halter av olika läkemedelssubstanser. Vatten som används till grödor, djurhållning och dricksvatten.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, forskar om hur läkemedelsindustrin påverkar miljön. Han är föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet. Larsson varnar för att utsläpp av höga halter av läkemedel kan påverka miljön negativt. Värst är det med utsläppen av antibiotika. Antibiotika i miljön skapar perfekta grogrunder för antibiotikaresistenta bakterier som sprids globalt, konsekvenser som når även Sverige.

En studie som Larsson utförde redan för tio år sedan visade att i Hyderabad, huvudstaden för läkemedelsindustrin i Indien, släpptes det ut runt 45 kilo antibiotika per dygn. Det är fem gånger mer än den dagliga konsumtionen av antibiotika i hela Sverige (YLE 30/10 2017).

När Sverige upphandlar receptbelagda läkemedel ligger tyngdpunkten på absolut billigaste pris. Det skapar givetvis inte incitament för läkemedelsindustrin i Indien att investera i lösningar som minskar utsläppen.

I ett delbetänkande från Läkemedels- och apoteksutredningen som presenterades 2013 föreslogs att de läkemedel som möter uppställda miljökrav borde gynnas med lägre pris.  Tyvärr är regeringen, där Miljöpartiet ansvarar för miljöfrågorna, sorgligt passiv.

Apotek Hjärtat arrangerade förra veckan i Stockholm ett seminarium med tunga aktörer för att diskutera Sveriges ohållbara läkemedelskonsumtion. Där konstaterades att miljöpåverkan varit känd i över tio år men ingen lagstiftning för att reglera branschen är i sikte.

Läkemedelsindustrin måste, av politiker, konsumenter och miljörörelsen, pressas att anta en global standard eller en certifiering. Märkligt nog finns det redan en sådan för kosmetika, produktionen måste möta vissa miljökriterier för att få säljas i svenska butiker. Den som importerar mascara eller ögonskugga från Indien, eller annat land utanför EU/EES, behöver kontrollera att sminket tillverkats enligt miljövillkoren.

Det är orimligt att läppstift måste ta hänsyn till miljön samtidigt som antibiotika har frikort. Enligt FN är resistens mot infektionsläkemedel ett hot mot mänskligheten. Priset för billiga mediciner är livsfarliga utsläpp.


Källa: Debattartikel av Jenny Sonesson i GöteborgsPosten 180212

Taggat ,