Nyheter

COP25 är igång

I måndags startade FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid. 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar i mötet, som pågår 2–13 december.

Första veckan är det tjänstemän som förhandlar, medan ministrar och andra tunga politiker anländer först nästa vecka. Sveriges förhandlingsdelegation kommer att ledas av miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Sveriges chefsförhandlare är Mattias Frumerie.

Formellt handlar mötet om hur Parisavtalet ska implementeras. Främst då om regler för utsläppshandel mellan länder, enligt artikel 6. Bland annat måste riskerna för kryphål och dubbelräkning elimineras. Vidare kommer skador och förluster till följd av klimatförändringarna diskuteras, främst de som kan drabba utsatta länder som ö-nationer.

Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI), säger att mycket kommer att avhandlas utanför de offentliga mötesrummen.

Sätta högre tryck

– Det man egentligen vill uppnå, i bakgrunden, är att sätta ett högre tryck och bygga momentum för att få länderna att komma med mer ambitiösa klimatplaner nästa år.

191206_demonstration_PlanetBDet handlar om de nationella klimatplaner som alla länder som står bakom Parisavtalet ska lämna in under 2020. För att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader, eller allra helst till 1,5 grader, måste länderna höja sina ambitioner rejält. Hittills har de flesta länder agerat tvärtom och ökat sina utsläpp och fortsatt att investera i fossila bränslen.

EU-kommissionens nytillträdda ordförande Ursula von der Leyen, som gör sin första jobbresa till mötet, har pekat ut klimatet som en av sina mest prioriterade frågor. En första framgång skulle kunna bli att EU fattar beslut om nettonollutsläpp till år 2050, vilket kan ske under ett toppmöte i Bryssel nästa vecka. Tidigare försök att nå enighet i frågan har dock misslyckats.

Källa: Miljö Online


Här knäckfrågan som måste lösas på klimattoppmötet

Den 2 december drar FN:s klimattoppmöte COP25 igång i Madrid. Enligt Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie, är det framför allt en knäckfråga som måste lösas.

Vid förra årets klimatmöte i Katowice var det en fråga som blockerade förhandlingarna: den så kallade artikel 6. Artikel 6 reglerar hur länderna ska kunna handla med utsläppsrätter med varandra och hur utsläppsminskningarna av växthusgaser ska rapporteras. Frågan är också hur man ska undvika dubbelräkning av utsläppsminskningar.

Att utsläpp dubbelräknas är något som EU sagt absolut måste undvikas.

Då är det inget bra regelverk, och det vill vi inte se, säger Mattias Frumerie.

Den tidigare mekanismen i Kyotoprotokollet, Clean Development Mechanism (CDM), var till för att i-länder skulle kunna investera i enskilda utsläppsminskande projekt i u-länder, till exempel en vindkraftpark.

Alla måste minska sin klimatpåverkan

Skillnaden är att enligt Parisavtalet ska alla länder minska sin klimatpåverkan, vilket försvårar bokföringen av utsläppsminskningar som ett land gör i ett annat.

Den nya mekanismen, Internationally Transferred Mitigation Outcomes (ITMO) är tänkt att uppstå om ett land överträffar sina åtaganden och väljer att sälja dessa utsläppsrätter till ett annat land. På så sätt kan ett lands utsläppsbudget justeras uppåt eller nedåt beroende på om länderna förvärvar eller säljer utsläppsrätter.

Frågan kompliceras ytterligare av oenighet om gamla utsläppsrätter från Kyotoprotokollet ska få föras över till det nya systemet eller inte.

Ytterligare en fråga som behöver lösas gäller finansieringen av anpassning för länder som drabbas hårt av klimatförändringarna. Trycket är stort främst från mindre, fattiga önationer, som vill försäkra sig om att tidigare löften backas upp.

Frågor som prioriteras av Sverige vid mötet är att se till att klimatarbetet blir jämställt och Sverige driver även på för att få in havsfrågor i klimatarbetet.

Läs mer om artikel 6 på Klimatförhandling här.

Taggat , ,