Events

Cirkulär Ekonomi – drivkraft för hållbar samhällsförändring

21 april, 2015
09:00
 till 
13:00

Är du nyfiken på och vill låta dig inspireras av cirkulär ekonomi? Då kan Miljö Online erbjuda ett spännande seminarium där du får en aktuell bild av hur långt den cirkulära ekonomin kommit – i Sverige och världen.

Logga_MiljöOnline_CEUnder seminariet får du en inblick i hur en övergång till cirkulär ekonomi inte bara är nödvändig, utan även lönsam. Vi tittar närmare på drivkrafter och hinder, men framför allt de möjligheter som den cirkulära ekonomin ger.

Vi ger en inblick i varför vissa branscher går före och vilka som kan stå på tur, samt hur och varför innovativa entreprenörer gärna bygger sinaaffärsmodeller på cirkulära flöden.

Program 21 april 2015:

Anna_Kjellberg_Miljö-Online09.00 – 09.45 – Den cirkulära ekonomins grunder (föreläsning av Anna Kjellberg)

  • Varför behöver vi cirkulär ekonomi?
  • Vilka är de fem centrala principerna i den cirkulära ekonomiska modellen?
  • Hur långt har andra länder kommit och hur ligger Sverige till?
  • Hur ser EU på cirkulär ekonomi?

09.45 – Fika

10.00–11.00 – Cirkulär ekonomi i praktiken – att se möjligheter och övervinna hinder (föreläsning av Anna Kjellberg)

Avgörande för att lyckas i den cirkulära ekonomin är att förändra linjära flöden av material och energi, till cirkulära. I seminariets fördjupande del förklarar vi, utifrån ett antal noga utvalda exempel från företag, kommuner och forskning, hur det kan gå till.

En ny syn på avfall som resurs. Hur går vi från linjära till cirkulära materialflöden?

Allt fler företag inser vinsterna av att behålla kontrollen över material som används i produktionen. Att leasa ut istället för att sälja färdiga varor är ett sätt att säkra fortsatt råvarutillgång och minska känsligheten för häftiga prissvängningar.

Företag ser också en möjlighet att skapa en intäkt av det som tidigare var en kostnad – att ta tillvara på materialspill och göra det till en kvalitativ produkt, antingen i det egna företaget eller i samarbete med andra.

Många kommuner ser möjligheter i att skapa kretsloppsparker, där det som tidigare betraktades som avfall, kan få nytt liv.

I en kretsloppsekonomi har återvinningsföretag en viktig roll för att utveckla tekniker för att ta hand om nya materialströmmar och som avgiftar och sluter kretsloppen.

Exempel på företag som tas upp under föreläsningen: Ragn-Sells.

Smart design – nyckeln till hållbara, återvinningsbara och giftfria produkter.

Ungefär 80 procent av en produkts miljöbelastning avgörs redan under designfasen. Produktens miljöprestanda avgörs av vilka material och kemikalier som ingår, liksom dess energianvändning. Viktiga verktyg för att uppnå en mer hållbar design är livscykelanalys och modularisering.

Designen avgör även hur produkten används, hur mycket den tål och om den kan användas i flera steg, vid vidareanvändning och återvinning.

Upcycling – att återanvända material med bibehållen kvalitet – är ett av den cirkulära ekonomins viktigaste begrepp.

Exempel på företag som tas upp under föreläsningen: Fairphone, Stena Recycling, Carlsberg.

Hur tjänar man pengar på att förändra flöden? Att fungera som mellanhand, funktionsförsäljning och kollaborativ ekonomi.

Med smart designade produkter och en ny syn på avfall som en resurs, behövs nya affärsmodeller som skjuter fart på den nya ekonomin, där fokus ligger på funktion och tillgång snarare än ägande. Varför äga en lampa när man kan köpa ljuseffekt, eller inreda med nya dyra möbler, när det finns ett överflöd av begagnade? Nya digitala tjänster dyker ständigt upp, som fungerar som mellanhänder, både för professionella användare och som en del av den kollaborativa ekonomin.

Exempel på företag som tas upp under föreläsningen: Mer info inom kort.

Förnybar och recirkulerbar energi – en naturlig del i cirkulär ekonomi

Varför elda för kråkorna när du kan sälja din överskottsvärme och få en intäkt? Ny teknik möjliggör utnyttjande av låggradig värme och det finns en växande marknad i att använda energi i flera steg.

Exempel på företag som tas upp under föreläsningen: Eon, Fortum.

Nyckeln till att skala upp – kluster och samverkan

En central del i den cirkulära ekonomin är samverkan. I ett kluster där företag samarbetar i industriell symbios drar man nytta av varandras värme, el och materialströmar. Från en låg nivå har flera spännande projekt börjat ta form i Sverige.

Exempel på projekt som tas upp under föreläsningen: Industry Park of Sweden, Port of Amsterdam.

andreas sülau11.00 – Extern föreläsare – Industriell symbios i Sotenäs kommun

Andreas Sülau, verksamhetsutvecklare Sotenäs kompetenscentrum, kommer berätta om industriell symbios. När företag samverkar om värme, el och det som tidigare ansågs vara avfall öppnar sig en rad nya möjligheter för andra aktörer.

Sotenäs kommun har 83 procent av Sveriges tillverkning av marina livsmedel med företag som länge legat geografiskt nära varandra. Efter ett intressant studiebesök på Kalundborg, danskt föregångsexempel när det gäller industriell symbios, startades en diskussion mellan företagare och mellan företag och kommun och en vision utvecklades.

Efter fyra år är den visionen på väg att bli förverkligad i fysiska projekt. Till augusti öppnar ett symbioscentrum som kommer vara navet i de projekt som påbörjats, alltifrån etablering av biogas, fiskodling och en satsning på kompetensutveckling för både företag, högskola och gymnasiet.

11.30 – Diskussion

12.00 – Rundvandring i utställningen (ledd av Ekocentrums Anders Lund)

12.30 – Lunch. Möjlighet att stanna kvar och mingla

Det som är skräp idag – blir en resurs imorgon! Nya ordföranden för Cradlenet, Elin Bergman,  förklarar begreppet Cirkulär Ekonomi, i en tweet.

Vill du veta mer? Kontakta Anna Kjellberg, tel: 070 – 606 65 94, mail:  eller Mikael Andersson, tel: 073 – 83 90 81 eller mail:

Investering: 1.995 kr per deltagare. Priset inkluderar fika, lunch och dokumentation. Alla priser exklusive moms, faktureras i efterskott. Anmälan görs senast den 14 april i formuläret nedan.

MiljöOnline_logo

 

 

Ett samarbete med MiljöOnline

Citat om cirkulär ekonomi, hämtade ur artikel i Veckans Affärer 141120…