Välkommen till Ekocentrums
resursbank
för klimatlöfte 3!
Stiftelsen Ekocentrum fick hösten 2024 uppdrag att stötta kommunerna som vill genomföra klimatlöfte 3 “Vi involverar invånarna i alla åldrar i klimatarbetet”. Vi har tolkat begreppet “involvering” som ett deltagande där invånare eller grupper utifrån olika intressen bereds möjlighet till samtal, resonemang, argumentation och inflytande i kommunens klimatarbete. Detta ligger i linje med vad forskning och praktiker kallar för medborgardialog. Den här resursbanken är resultatet av ett års arbete med tre pilotkommuner, forskare och erfarenhets- och kunskapsinsamling om medborgardialog.
Innehållsförteckning
Det här är resursbanken!
Här hittar du information och verktyg för att välja ut, planera och genomföra processer för att involvera invånarna i klimatarbetet, från idé till återkoppling. Resursbanken ger kommuner praktiska verktyg, exempel och vägledning, oavsett om du är nybörjare eller erfaren i dialogarbete.
Här kan du läsa mer om:
- ♠ Hur resursbanken är uppbyggd
- ♠ Vad du kan hitta på respektive sida
Här kan du titta på ett inspelat utbildningstillfälle om:
- ♠ Resursbanken och projektets lärdomar
- ♠ Frågor till pilotkommunerna
Medborgardialog är en process...
Medborgardialog är en process för att involvera invånarna i samhällsbeslut som rör deras vardag, men också en process som kräver tid, resurser och en intern beredskap i kommunen för att kunna ta tillvara på medborgarnas synpunkter. Dialogen kan ske via samtal, aktiviteter eller digitala plattformar, där medborgare, politiker och tjänstepersoner tillsammans bidrar med kunskap och idéer.
Här kan du läsa mer om:
- ♠ Hur vi ser på medborgardialog i den här resursbanken
- ♠ Vad är skillnaden mellan invånare och medborgare
- ♠ Vad krävs för att lyckas med medborgadialog
Pilotkommunerna
Här kan du ta del av vilket stöd pilotkommunerna har fått under projektets gång för att öka invånarnas delaktighet i klimatarbete.
Lärdomar från referensgruppen
Längs projektet involverades en referensgrupp bestående av forskare och praktiker med intresse och erfarenhet inom invånardialog. Referensgruppen hade en stödjande roll längs projektet, dels för att föra in forskning och praktiska erfarenhet kring invånardialog, dels i samtal och planering med enskilda pilotkommuner.
Referensgruppens deltagare

Caroline Petersson
Samverkanskoordinator på Wexsus med ansvar för partnerskap och externa relationer.

Catharina Landström
Docent på avdelningen för Teknik, vetenskap och samhälle på Chalmers. Hon har forskat om hur digitala verktyg kan främja allmänhetens engagemang i relation till klimat- och miljörisker.

Clara Saglietti
Doktorand på avdelningen för Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hon forskar om samarbetsinriktad styrning av omvandlingar mot en rättvis och hållbar framtid, med fokus på experimentella och deltagande metoder.

Lisa Bomble
Lektor i hållbar planering och samverkan vid Högskolan Väst. Lisa har erfarenhet både som forskare och som tjänsteperson i kommun, i frågor om samverkan och hållbarhet mellan kommunorganisation (främst sektor samhällsbyggnad) och civilsamhälle.

Ekocentrum
Mikaela Rosander och Pauline Nylin, tillsammans med praktikanter.
Referensgruppens lärdomar
Tips på läsning
Ekocentrums ingång i detta arbete bygger på befintliga metoder och erfarenheter, men kommer inte från en strikt vetenskaplig metodik. I stället utgår vi från etablerade principer, expertrekommendationer och beprövade verktyg som vår arbetsgrupp sammanställt till en formulerad metod. Nedan kan du ta del av den litteratur vi har fördjupat oss i under projektets gång.
För dig som vill läsa mer om forskning kring medborgardialog
En förstudie kring medborgardialog - En studie utifrån diskussioner om samhällsplanering
För dig som vill läsa handböcker och strategier om medborgardialog
För dig som vill läsa mer om forskning kopplad till digitala lösningar för medborgardialog
Om projektet
Resursstöd till klimatlöfte 3
Hösten 2024 startar Ekocentrum uppdraget Resursstöd till klimatlöfte 3 med stöd från Västra Götalandsregion. Uppdraget ska stötta kommuner som vill arbete med löftet att involvera invånare i alla åldrar i klimatarbetet.
Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen driver tillsammans initiativet Klimat 2030, där kommuner antar löften för att öka klimatomställningen och där klimatlöfte 3 handlar om att bjuda in kommuninvånare, inklusive yngre, till klimatdialog. Flera kommuner har önskat stöd för att genomförandet och Ekocentrum har vunnit uppdraget att under hösten 2024 och ett år framåt utveckla och, tillsammans med pilotkommuner, testa metoder för invånardialog.
Stödet kommer att bestå av att:
♣ ta fram verktyg för dialog med kommuninvånare, inklusive yngre, om klimatfrågan, utvecklad tillsammans med pilotkommuner,
♣ ta fram material för att lättare dokumentera resultatet från dialogerna,
♣ ta fram verktyg för återkoppling till dialogernas deltagarna,
♣ ta fram ett koncept för en varaktig plattform för fortsatt dialog i kommunerna, samt
♣ genomföra 3 utbildningstillfällen för hur verktygen ska användas.
Kommunernas klimatlöften
Kommunernas klimatlöften är en del av kraftsamlingen ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” som drivs av Västra Götalandsregionen tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland. Satsningen Kommunernas klimatlöften har sedan lanseringen 2021 fått ett stort och positivt genomslag bland kommunerna i Västra Götalandsregionen.
Kommunernas klimatlöften består av 30 konkreta åtgärder där kommunerna har rådighet, som är beprövade och som kan ge stor utsläppsminskning. Klimatlöftena är politiskt beslutade och varje kommunen har ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs. Under 2021 och 2022 antog kommunerna i Västra Götaland tillsammans klimatlöften som beräknas minska utsläppen med drygt 75 000 ton koldioxidekvivalenter.
Inför 2024-2026 har 48 kommuner i Västra Götaland inkommit med sina klimatlöften, totalt antas över 800 löften. Majoriteten av de löften som antagits för perioden är konkreta till sin karaktär och handlar om att till exempel vidta åtgärder som rör kommunens fordon, fastigheter, eller att ställa krav vid upphandling för att direkt minska kommunens klimatpåverkan. Några löften är dock annorlunda till sin karaktär och rör mer sådant som samhällsplanering eller att ha dialog med industri eller jordbruk i respektive kommun för att skapa förutsättningar för att andra än kommunen ska ställa om.


