Nyheter

”Vissa vegetariska halvfabrikat är lika stora kålsupare som köttindustrin!”

Det handlar om mångfalden på våra tallrikar. För trots att intresset för mat troligen aldrig varit så stort som nu, och mångfalden i butikshyllan kan tyckas nästintill oändlig, menar Gunnar att det i huvudsak bara är mer av samma sak som prånglas ut.

190220_Camino_gunnarrundgren1_foto-jan-ake-erikssonDet är vete, soja, palmolja, socker och majs – i olika former av industriell bearbetning. Livsmedelsindustrin kokar ihop de här rå­varorna med färgämnen och smakämnen till olika produkter. Det finns ett enormt överskott av de här grödorna på världsmarknaden.

Gunnar  Rundgren är en av grundarna till KRAV och helekologiska Torfolk gård. I dag varvar han ett ”ineffektivt” småjordbruk med konsult­uppdrag och att skriva böcker. Har du en fråga om det globala livsmedelssystemet är det honom du ska tala med, och troligen får du ett lika analytiskt som sylvasst svar tillbaka…

– Fossila bränslen driver den globala handeln, inklusive livsmedelshandeln. Jordbruken är extremt beroende av fossila bränslen till maskiner men också av konstgödsel. Jordbruksindustrin följer samma logik som övrig industriell produktion. Jordbruken blir större och mer specialiserade vilket är dåligt för biologisk mångfald och för landsbygden.

I denna industriella logik döljer sig en annan paradox, som först är svår att upptäcka. Det handlar om mångfalden på våra tallrikar. För trots att intresset för mat troligen aldrig varit så stort som nu, och mångfalden i butikshyllan kan tyckas nästintill oändlig, menar Gunnar att det i huvudsak bara är mer av samma sak som prånglas ut.

– Det är vete, soja, palmolja, socker och majs – i olika former av industriell bearbetning. Livsmedelsindustrin kokar ihop de här rå­varorna med färgämnen och smakämnen till olika produkter. Det finns ett enormt överskott av de här grödorna på världsmarknaden.

Det handlar om grödor vars produktion har varit enkel att effektivisera och som kan skördas maskinellt. Och valet av grödor har också fått stor inverkan på vilket kött som det äts mest av.

 När man diskuterar köttkonsumtion framställs det ofta som ett individuellt val, medan det i själva verket är främst ett industriellt val. Det är ingen slump att folk äter allt mer kyckling och gris. Förr i tiden hade man kanske kyckling som söndagsmiddag, i dag är det det billigaste köttet du kan köpa. Det kostar en tiondel av vad det gjorde när jag var liten, det är faktiskt bara torkade bönor som ger lika billigt protein som kyckling. Det är en enormt trimmad industri som bygger på att de djuren matas med just överskottet av vete, majs och soja.

Gunnar ger även mer nutida fenomen en känga, såsom vissa vegetariska halvfabrikat som sojaprodukter. Vissa av dessa är lika stora kålsupare som köttindustrin, om man sätter bönderna, jordarna och den biologiska mång­falden i första rummet vill säga.

– Miljöpåverkan från de där produkterna är också stor. De tillverkas ofta i en väldigt energi­krävande process. Jag har rest i Brasilien och USA:s mellanvästern, där man producerar sojan, och det är totalt biologiskt döda landskap.

Här finns en konflikt mellan olika miljöfrågor, där biologisk mångfald, jordarnas kvalitet och jordbrukens roll i samhället, som Gunnar brinner för, står emot klimateffektivitet. Denna konflikt utnyttjar industrin genom att spela ut medvetna konsumenter och medborgare mot varandra, menar Gunnar.

Att ställa sig utanför marknadens krafter, genom att ha ett andelsjordbruk eller skapa andra typer av direkta relationer mellan konsument och producent, är ett sätt att skapa möjligheter till att driva jordbruken på bättre sätt.

Källa: Hämtat ur Camino Magasin

Taggat , , ,