Vad tycker allmänheten är trovärdig information om klimatet? Det frågade sig Linköpingsforskaren Therese Asplund. I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, undersökte hon vad människor uppfattar som trovärdig information. Undersökningen visar bland annat att den information som en granne delar med sig av kan uppfattas som trovärdigare än den som står i en tidning. Den som presenterar motstridiga fakta blir också mer trovärdig.
Therese Asplund har dels studerat hur klimatförändringar kommunicerats i media och dels hur allmänheten uppfattar denna kommunikation.
– Forskningen om hur klimatförändringar kommuniceras har vuxit de senaste 10 åren. Men, fokus har legat på källans trovärdighet, inte vad som är trovärdigt ur mottagarens synvinkel, säger Therese Asplund.
Hon har valt att studera kommunikationen kring klimatförändringar mot en grupp vars verksamhet kan påverkas om klimatet ändras – jordbrukarna. Vad är trovärdig information om man jobbar inom jordbruk? Vilken typ av information om klimatförändringar behöver man då?
Genom intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med 44 jordbrukare har hon kommit ett steg närmre att förstå vad gruppen uppfattar som trovärdig information om klimatförändringar. Slutsatsen är att transparens, delaktighet och dialog är viktigt för att lyssnaren ska finna klimatkommunikation trovärdig.
Granne trovärdigare än tidning
– Det blir mer och mer tydligt i forskning kring klimatförändringar, att när man kommunicerar så spelar inte bara korrekta fakta roll, utan också känslan som mottagaren har inför informationen.
Studien visar att om jordbrukare ska uppfatta information om klimatförändringar som trovärdig ska den bygga på praktisk kunskap, eller en mix av praktisk kunskap och analytiskt resonemang. Det är alltså mer värt för jordbrukare när en granne delar med sig av sin praktiska kunskap i en fråga än när de läser om kunskap i en tidning.
– Vi som kommunicerar om klimatet måste bli bättre på det här. Om vi inte förstår vad lyssnarens anser trovärdigt när vi diskuterar klimatfrågor, då tappar vi lyssnaren.
Motstridiga fakta trovärdigt
Lite förvånande är kanske att Therese Asplunds forskning visar att majoriteten av jordbrukarna uppfattar information som motsäger varandra som trovärdig.
– Vissa uppfattade ett liktydigt budskap som ”skumt”, eftersom ”alla vet att världen inte är så enkel”. Ju större motsägelser och genomskinlighet desto större känsla hade de av att avsändaren hade tillräcklig kunskap.
Hennes vetenskapliga artikel har publicerats i The International Journal of Climate Change.
Källor: Miljö Online och Linköpings Universitet
Missa inte “Vem säger vad och varför”!
I höst återkommer Ekocentrum och Ekosofia med den intressanta halvdagsutbildningen “Vem säger vad och varför?”, där Magnus Ruberg lotsar oss genom ett medielandskap fullt av kobbar och skär… Just i miljö- och klimatdebatten och -nyhetsrapporteringen har det blivit svårt att veta vem man ska lita på. Välkommen att boka din plats, för att navigera lättare. Läs mer och boka här…
Last modified: 31 maj, 2018
