Nyheter

Global standard för miljökostnader – utvecklad i Göteborg

När du handlar en vara ser du hur det påverkar hushållsbudgeten. Och när företag eller samhällen agerar på olika sätt kan vi se hur det till exempel påverkar tillväxten. Men vad kostar det egentligen miljön när du utvecklar en produkt eller en tjänst? I dagarna har det skapats en ny internationell standard för att kunna räkna ut just detta – vad miljöskadekostnaden blir genom produkters och tjänsters hela livscykel.

190326_Bengt-Steen_miljökostnad_priset-på-miljön_ISO14008

ISO 14008 – det är det osexiga namnet på en ny miljöstandard som kommer att vara viktig för de tunga miljö- och klimatfrågorna framöver.

Det har varit ett hinder att det inte har gått att integrera miljöfrågan i den vanliga ekonomin. Och gör man inte det är risken att inget händer. Vi har privat ekonomi, företagsekonomi och nationalekonomi. Med den nya standarden får vi också en hållbarhetsekonomi, säger Bengt Steen.

Han är professor emeritus i miljövetenskap vid Chalmers och har de senaste fyra åren varit projektledare för det internationella arbetet med att ta fram den nya ISO-standarden för ”monetär värdering” av produkters och tjänster miljöskador.

Det handlar inte bara om klimatavtryck utan alla typer av miljöpåverkan. En sak som är gynnsam för klimatet kan vara sämre för biologiska mångfalden eller människors hälsa.

Bengt Steen beskriver standarden som ”ett språk” för att kunna räkna ut miljökostnaderna och integrera den i företags och samhällens rationellt ekonomiska modeller.

Man kan jämföra denna ISO-standard med mobilstandarder. GSM eller 5G skapar de tekniska förutsättningarna för andra aktörer att använda tekniken. Det här är ett ramverk.

Standarden uttrycker miljökostnaderna i euro. Ett mycket konkret exempel är miljökostnaden för en uttjänt trästol. Utifrån vikt, transport, utsläpp vid förbränning och energin i möbeln kan man räkna ut kostnaderna för stolen om man slänger den så den hamnar på deponi eller om den används för att elda med i ett värmeverk en mil bort. Metodiken för att räkna ut detta kallas EPS, Environmental Priority Strategies, och arbetades fram av Bengt Steen på 90-talet.

I fallet med trästolen blir den exakta miljöskadekostnaden för att slänga stolen så den hamnar på tippen 15,20 euro, medan miljökostnaden om värmeverket i stället använder den en miljövinst på 3,15 euro.

Med ISO-standarden finns nu ett internationellt ramverk för myndigheter och beslutsfattare att räkna ut detta.

Den europeiska standardiseringsorganisationen tar ju som regel denna standard och då har den betydelse för EU. När det gäller den livscykelstandard som finns, har EU sedan gett ut en handbok som visar på hur man ska räkna ut detta.

Med i arbetet med den nya ISO-standarden för miljöskadekostnader finns också de lokala företagen AB Volvo, Essity och Nouryon (gamla Akzo Nobel) och IVL Svenska miljöinstitutet.

Nouryon använder redan EPS-verktyget för att räkna ut miljöskador. Med den här standarden kommer fler företag och organisationer på ett enklare sätt översätta miljöfrågorna på ett språk som företagsledningarna och organisationerna förstår. Och när de används i datorbaser kommer det på sikt att kunna hjälpa allmänheten att räkna ut miljökostnader också. Det viktiga är att det här är helt transparent.

Källa: Göteborgsposten

Läs mer: Bättre beslut när miljöpåverkan uttrycks i pengar, SIS

Taggat , , ,