Events

Reseavdrag – dags att gynna fossilsnålt resande?

22 augusti, 2017
15:00
 till 
17:00

Sverige har haft ett reseavdrag sedan 1991. När Skatteverket 2003 undersökte hur reseavdraget hanterades använde det fel till hälften, till den skatteskyldiges fördel. Kostnaden för detta fel uppskattas idag till 2 miljarder.

170822_reseavdragetNio av tio som utnyttjar avdraget gör det för bilanvändning. Avdraget används mest av manliga höginkomsttagare i de tre största städerna. Hälften av den totala kostnaden för avdraget går till de tre storstadslänen.

Det finns flera goda skäl att ändra på detta avdrag. Norge och Danmark hade tidigare ett system liknande det i Sverige men har nu ändrat till ett system som är oberoende av transportslag och där avdragen enbart grundar sig på avståndet mellan hem och arbetsplats.

Reseavdraget_dekl

2030-sekretariatet bjuder nu in till en serie workshops med början i Göteborg, I workshopen går vi snabbt igenom historiken, för att sedan diskutera hur det kan utformas. Landsbygdskommittén föreslår ett avståndsbaserat avdrag. Skall man även föra in fossilsnålhet?

Lyssna på presentationerna, delta – om du vill! – i workshop:en direkt därefter.

Vi börjar med några presentationer, sedan går vi över i en workshop där vi diskuterar hur reseavdragen bör förändras.

Det finns få skatteavdrag där samsynen är stor i att det är dåligt utformat. Vinnarna på dagens reseavdrag är medelålders bilförare till förorter till storstaden. Knappast målgruppen… Men hur borde reseavdraget se ut? Eller skall vi kalla det något annat? Hur når vi en fossilfri mobilitet med hjälp av ett klokt utformat skatteavdrag.
Detta skall vi diskutera den 22a augusti. Först en kort faktagenomgång, och sedan en gemensam diskussion kring möjliga vägar framåt. Det vi kommer fram till matas direkt in i hur 2030-sekretariatet driver denna fråga.

Väl mött! /Jakob Lagercrantz

Programmet i korthet:

Inledning Reseavdragets utveckling med 2030-sekretariatet/Trivector

Landsbygdskommitténs förslag Ett avståndsbaserat reseavdrag – eller kopplat till fossila utsläppp?

Diskussion/workshop  Hur utformas ett långsiktigt reseavdrag? Andra idéer för landsbygdens mobilitet?

Talare:

  • Anders Roth (IVL)
  • Frances Sprey (Chalmers)
  • Jakob Lagercrantz (2030-sekretariatet)
  • Fler talare tillkommer…

Talarna tankar efter workshopen! Film (2 min 16 sek).


Anmälan

Seminariet är kostnadsfritt. Du måste dock anmäla dig senast den 17 augusti. No-show-avgift tillämpas – bokad men ej utnyttjad plats faktureras 300 kr.

 


2030-sekretaritatet-logo-250-126

 

 

Ett samarbete mellan 2030-sekretariatet och Ekocentrum

fores_logga_va%cc%88st_cmyk_studioannalog-1-672x372

 

 

 


Debattartikel i Nerikes Allehanda (NA):

Det krävs mer för ett fossiloberoende 2030!

Den 15 juni antas klimatlagen, med målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 procent minskad klimatpåverkan år 2030. Sju partier står bakom, men dagens politik räcker inte för att nå dem.

2030-sekretariatets indikatorer visar att omställningen av transportsektorn tappar fart, tvärtemot den tempoökning som skulle behövas för att nå målet.

Bonus-malus beskattningen av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar ger en bonus för de grönaste fordonen betald av höjd skatt på de med högre utsläpp. Men en maximal premie på 45 000 gör ingen avgörande skillnad, inte heller gasbilspremien på 7 500 kronor. Menar regeringen allvar med att omställningen ska skjuta fart, behöver premierna höjas och ges även till den som kör på etanol eller biodiesel. Därtill behövs liknande stimulans för tunga fordon; nu finns en premie för elbussar, men inget för andra tunga miljöfordon.

Bränslebytet är regeringens främsta svar på hur andelen förnybart ska öka i transportsektorn. År för år ska klimatpåverkan minskas från de drivmedel som säljs genom att öka andelen biodrivmedel med låg klimatpåverkan och fasa ut fossil bensin och diesel. 2018 ska utsläppsminskningen jämfört med fossilt vara 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel – nivåer marknaden redan passerat. Ambitionsnivån måste kraftigt höjas och förtydligas för att omställningen ska skjuta fart och lägga grunden för en starkare inhemsk biodrivmedelsproduktion.

Beteendeförändringarna kan tyvärr inte ståta med kraftfullare förändringar – tvärtom. Körsträckorna per bil ökar nu åter, delvis för att kollektivtrafiken inte upplevs som tillräckligt tillförlitlig och hänvisas till projektbaserade medel snarare än att få generell stimulans.

Cyklandets andel långsiktigt minskat, och regeringens förslag till cykelstrategi är för oprecis och blygsam för att vända trenden. Prestigesatsningar som höghastighetståget invigs tidigast 2035, och saknar alltså relevans för 2030-målet, där sänkta eller differentierade banavgifter skulle öka konkurrenskraften i närtid.

Även för privatpersoner pekar styrmedlen fel; trots att alla sju partier i landsbygdskommittén slog fast att reseavdraget missgynnar glesbygden och försvårar omställningen till hållbara transporter har regeringen inte föreslagit någon förändring.

Vi tvingas alltså konstatera att styrmedlen inom Bilen, Bränslet och Beteendet är för svaga för att ge den påskyndade omställningen som krävs för att gå i mål 2030, om blott 13 år. Regeringen måste lägga förslag till riksdagen på hur omställningen ska ta fart; heltäckande, vasst och i närtid.

  • Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet
  • Henrik Brodin, projektledare, Södra
  • Olle Johansson, vd Powercircle
  • Mikael Kilter, vd Move About bilpooler
  • Christer Ljungberg, vd Trivector
  • Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
  • Tomas Nilsson, vd Sekab
  • Markus Norström, affärsområdeschef Energi, Rise forskningsinstitut
  • Alarik Sandrup, näringspolitisk chef, Lantmännen
  • Hilde Wahl, vd ST1
  • Björn Westerberg, vd Tågoperatörerna