Events

Klimatgaser i ett globalt perspektiv

18 september, 2013
18:00
 till 
19:30

Stor avgång av klimatgaser från dränerade våtmarker – osynligt i Kyoto-rapporteringen – Och vad kan vi göra åt det?

131009 SkogI Sverige ökar mängden skog vilket innebär en stor uppbindning av koldioxid från atmosfären. En del av skogen växer på dränerad torvmark, som ”komposteras” när vattnet rinner bort, och då avgår både koldioxid (CO2) och lustgas (N2O) till atmosfären, i samma storleksordning som rapporteras från svensk Industri. På dessa dikade torvmarker tar skogens träd upp ungefär lika mycket kol som marken förlorar, så det blir ingen vinst för klimatet, och om skogen sedan avverkas blir det en ren förlust. Ibland är det svårt att se skogen för alla träd.

Genom regler i Kyoto-rapporteringen så har dessa stora emissioner osynliggjorts, liksom en stor del av skogstillväxten då bara en liten del tillåts att tas med i bokföring av växthusgaser från Sverige. Om markerna åter görs blöta minskar genast emissionerna, men frågan är om det är en åtgärd som kan tillgodoräknas vid rapportering av växthusgasemissioner från Sverige?

Hör Åsa Kasimir Klemedtsson, Göteborgs Universitet, Inst. för Geovetenskaper

Hur mycket växthusgaser kan vi släppa ut om vi ska klara CO2-målet?

Att klimatet håller på att förändras är en realitet. Att det främst beror på mänsklig påverkan kan också sägas med nästan lika stor säkerhet. De aktiviteter som bidrar mest är samhällets användning av fossila bränslen, den globala avskogningen och världens livsmedelsproduktion. Dessa aktiviteter har lett till att koncentrationen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas har ökat kraftigt i atmosfären. Även om vi vet mycket om fysiken bakom klimatförändringarna så finns det stora osäkerheter. Dessa osäkerheter är avgörande för vilka temperaturförändringar vi kan vänta oss framöver. Osäkerheterna är även avgörande för hur mycket utsläppen av växthusgaser måste minska de kommande decennierna om vi ska klara tvågradersmålet.  Den viktigaste osäkerheten gäller klimatkänsligheten. Med klimatkänsligheten menas den långsiktigt stabila höjning av den globala medeltemperaturen som sker till följd av en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Är klimatkänsligheten hög måste utsläppen minska drastiskt de kommande decennierna om vi ska klara tvågradersmålet, men är klimatkänsligheten låg är situationen inte lika akut.

Hör Daniel Johansson, Forskare, Fysisk resursteori, Energi och miljö, Chalmers.

Kvällen är ett samarbete med Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV)

sfr-logo_liten

Våra onsdagskvällar är ett kontinuerligt samarbete med Studiefrämjandet Göteborg.