Nyheter

Vi tömmer jorden på vatten

Klimatförändringarna handlar om vatten: för mycket, för lite och inte tillräckligt rent.

Vi hjälper till och skyndar på, inte bara genom att släppa ut växthusgaser. Vi håller också på att tömma jordens förråd av grundvatten.  Alldeles nya data från Nasas tandemsatellit Grace visar att mer än hälften av världens  37 största grundvattenreservoarer tömts snabbare än de har kunnat fyllas på det senaste decenniet. I de torraste områdena, där människor är som mest beroende av grundvattnet, håller de på att länsas helt.  Grace är två små satelliter som jagar varandra runt jorden och känner av små, små skiftningar i gravitationen. Tillsammans fungerar de som en jättelik våg som väger planeten.  Månad för månad kan de mäta hur is, ytvatten och grundvatten omfördelas, ökar eller försvinner.  Satelliterna visar att torra områden blir torrare och områden med mycket vatten blir blötare, precis som FN:s klimatpanel IPCC har förutsagt.  Det är inte bara Kalifornien som är drabbat av vattenbrist. Australien har haft den värsta och längsta torka som någonsin uppmätts i landet. Delstaterna São Paulo och Rio de Janeiro i Brasilien har mindre vatten nu än de haft på 80 år, med vattenförråd som är nere på runt 5 procent av sin totala kapacitet.  Torka är något vi måste lära oss att hantera bättre, när städerna växer och klimatet blir varmare. Det skriver forskarna Terri Hogue från Colorado School of Mines och Stephanie Pincetl från University of California i Los Angeles i tidskriften Science. De visar att tvingande åtgärder krävs för att få ned vattenförbrukningen, och vill också väga in social rättvisa: Hur mycket vatten man gör av med beror mycket på vad man tjänar. I Los Angeles använder 10 procent av hushållen 30 procent av stadens vatten.  I förra veckan höll påven sitt tal om klimat­förändringarna och sade att luft och vatten är grundläggande och universella mänskliga rättigheter, och att vi måste lyssna på ropen från naturen likaväl som på ropen från de fattiga.  I december ska världens länder träffas i Paris för att komma överens om ett nytt klimatavtal.  Lyckas de med det kan vi få ned utsläppen av växthusgaser och hejda klimatförändringarna. Men även då måste vi lära oss att leva med de konsekvenser som redan är här.  Maria Gunther maria.gunther@dn.seDetta skriver Maria Gunther, DN. När astrobiologer letar efter tecken på liv på andra håll i universum letar de efter vatten. Det finns många kemiska anledningar till att anta att även på andra planeter och månar är flytande vatten den bästa förutsättningen för att liv ska uppstå.

Här på jorden är i alla fall allt levande helt beroende av vatten. När klimatet förändras är det också vattnet som påverkas mest: Glaciärer smälter. Havsnivåer stiger. Översvämnings­katastrofer. Längre, hetare och värre torr­perioder. Och sämre tillgång till rent dricks­vatten.

Vi hjälper till och skyndar på, inte bara genom att släppa ut växthusgaser. Vi håller också på att tömma jordens förråd av grundvatten.

150626_grace_NASA_satellitAlldeles nya data från Nasas tandemsatellit Grace visar att mer än hälften av världens 37 största grundvattenreservoarer tömts snabbare än de har kunnat fyllas på det senaste decenniet. I de torraste områdena, där människor är som mest beroende av grundvattnet, håller de på att länsas helt. Grace är två små satelliter som jagar varandra runt jorden och känner av små, små skiftningar i gravitationen. Tillsammans fungerar de som en jättelik våg som väger planeten. Månad för månad kan de mäta hur is, ytvatten och grundvatten omfördelas, ökar eller försvinner.

Satelliterna visar att torra områden blir torrare och områden med mycket vatten blir blötare, precis som FN:s klimatpanel IPCC har förutsagt.

Det är inte bara Kalifornien som är drabbat av vattenbrist. Australien har haft den värsta och längsta torka som någonsin uppmätts i landet. Delstaterna São Paulo och Rio de Janeiro i Brasilien har mindre vatten nu än de haft på 80 år, med vattenförråd som är nere på runt 5 procent av sin totala kapacitet.

Torka är något vi måste lära oss att hantera bättre, när städerna växer och klimatet blir varmare. Det skriver forskarna Terri Hogue från Colorado School of Mines och Stephanie Pincetl från University of California i Los Angeles i tidskriften Science. De visar att tvingande åtgärder krävs för att få ned vattenförbrukningen, och vill också väga in social rättvisa: Hur mycket vatten man gör av med beror mycket på vad man tjänar. I Los Angeles använder 10 procent av hushållen 30 procent av stadens vatten.

I förra veckan höll påven sitt tal om klimat­förändringarna och sade att luft och vatten är grundläggande och universella mänskliga rättigheter, och att vi måste lyssna på ropen från naturen likaväl som på ropen från de fattiga.

I december ska världens länder träffas i Paris för att komma överens om ett nytt klimatavtal.

Lyckas de med det kan vi få ned utsläppen av växthusgaser och hejda klimatförändringarna. Men även då måste vi lära oss att leva med de konsekvenser som redan är här.
Maria Gunther, kontakt: maria.gunther@dn.se

Ur DN

Taggat , , , , ,