Nyheter

Veckans artikel i Miljö Online: ”Dags att syna idén om den täta hållbara staden”

Fortsatt urbanisering och förtätning av städer framställs ofta som en självklarhet i debatten. Den täta storstaden ses ofta som en motor för innovation, utveckling och tillväxt. Men nu är det dags att lämna det urbana tolkningsföreträdet. Det hävdar hållbarhetsforskare Karin Bradley och Pernilla Hagbert, verksamma vid KTH.

150331_karin_bradleyI debatten ställs ofta det rurala mot urban sofistikering och framsteg. Likaså ställs förort mot en överlägsen innerstad. Detta kan beskrivas som ”det urbana tolkningsföreträdet” – att just dessa perspektiv på det urbana utgör normen som annat och andra sorteras efter skriver Karin Bradley (bilden) och Pernilla Hagbert i Göteborgs-Posten (22/3).

Men om man studerar staden ur ett miljörättviseperspektiv, är den tärande för sitt omland snarare än närande. Miljöforskare från Chalmers, KTH och Stockholm Environment Institute har på senare tid pekat på att man måste ta hänsyn till den sammantagna konsumtionen i hållbarhetsberäkningarna.

Större ekologiskt fotavtryck
Med konsumtionsbaserade beräkningar blir det tydligt att befolkningen i storstadsregionerna bidrar mer till BNP-tillväxt, reser mer kollektivt och är goda fjärrvärmeanvändare, men det sammantagna ekologiska fotavtrycket är ändå betydligt större än vad som kan betecknas som hållbart. I städer konsumeras mer, det görs fler flygresor och man har större och fler boenden och gör därmed upphov till ett större utsläpp av växthusgaser.

Debatten om det hållbara samhället har ofta kommit att reduceras till fysisk form men det är hög tid att fundera över vilka antaganden om arbetsformer, ekonomi och teknik som den täta staden-argumentationen vilar på och hur länge dessa kommer att bestå. Det är därmed dags att lämna det urbana tolkningsföreträdet och i stället undersöka vilka konsumtionsmönster och försörjningssystem som kan anses hållbara och vad detta i sin tur innebär för omställning i befintliga småorter, förorter, storstäder och glesbygder, anser Karin Bradley och Pernilla Hagbert.

Men Karin Bradley och Pernilla Hagbert får mothugg i en debattreplik (GP 26/3).
Alvar Palm, doktorand i miljöekonomi och , samordnare för Yimby Göteborg, menar att konsumtionsmönster inte ska kopplas ihop med stadsförtätning. ”Vi kan inte förvänta oss att täthet och funktionsblandning ska leda till nämnvärt förändrade konsumtionsmönster vad gäller sådant som utlandsresor, livsmedel och kläder – miljövinsterna är framförallt begränsade till transporter, uppvärmning och markanvändning”, skriver Alvar Palm och Patrik Höstmad.
Detta är en artikel ur Miljö Online Professional. Vill du prova tjänsten gratis i en månad. Ring 033-430 14 30 eller skicka ett mail till support@miljo-online.se


 

Veckans artikel från Miljö Online är helt enkelt senaste veckans mest lästa artikel på Miljö Online. Detta är ett av de samarbeten som Ekocentrum och Miljö Online inlett under 2015.

 

Taggat , , , ,