Nyheter

Sju myter om återvinning – kolla om du gått på någon av dem

Det finns en hel del seglivade myter om återvinning. Det rapporterar Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som i ett pressmeddelande vill bemöta några av dem med fakta. Kolla hur många du gått på. Den 22 mars ordnar vi en kurs om avfall och återvinning – missa inte den!

sopor_sortering

 

 

 

 

 

 

 

 

Till kursinnehåll och anmälan här!

Myter och misstro riskerar att undergräva svenskens tilltro till återvinning, vilket kan leda till att återvinningsmålen blir svåra att nå. Det tror i varje fall Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). Därför kontrar man nu med att redogöra för vissa av myterna, och förklarar varför de inte stämmer.

Men trots myterna, så blir svenskarna allt bättre på att återvinna.

 Generellt är vi i Sverige duktiga på återvinning. De allra flesta gör rätt när de sorterar och återvinner, men jag vet att vi kan bli ännu bättre. Av någon anledning finns det kvar flera väl spridda myter om hur återvinning fungerar och inte fungerar, säger Annica Dahlberg, kommunikationschef vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

Här är de vanligaste myterna: 

  1. Förpackningarna behöver rengöras noggrant. Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. Om det inte görs riskeras att de inte återvinns eftersom de då hamnar fel i den automatiska återvinningsprocessen, som eftersorterar förpackningarna bland annat efter vikt. För att slippa lukt och kladd hemma är det förstås en bra idé att rengöra noggrannare.
  2. Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material. Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material åt.
  3. Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen. Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.
  4. Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll. Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.
  5. Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop. Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade.
  6. Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet. Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns alltså inte. Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.
  7. Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans. Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket, ett för färgat och ett för ofärgat. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med råvara som används för första gången.

Hittat på  Naturskyddsföreningens facebooksida. Källa: Norran

Taggat , , , , , , , , , ,