Nyheter

Miljöforskning med förhinder?

Varför kommer inte politiker till skott i klimatfrågorna? Byråkrati och vetenskapsförnekare sätter käppar i hjulet för en framsynt miljöpolitik, enligt forskare på KTH.

151221_KTH_Miljöforskning_förhinderVägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång och krokig, konstaterar forskarna i projektet ”Mind the Gap”. Inte minst gäller det miljöfrågorna och i högsta grad klimatförändringar, menar Mikael Karlsson, forskare inom miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi.

Forskningsprojektet har sin bakgrund i att nästan inga officiella miljömål nås och att vetenskapliga rön inte tillräckligt ofta ligger till grund för politiska beslut.

Varför når vi inte miljömålen i Sverige? Man kan ha förståelse för att det tar tid, men det räcker inte som förklaring. Vi vill borra djupare i frågan för att kunna medvetandegöra politiker och andra beslutsfattare om de hinder och störningsmoment som finns, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Hon gör tillsammans med andra forskare i projektet en kartläggning av vad hon kallar avsiktliga försök att sakta ned miljöpolicyprocessen. I studien beskrivs över 100 artiklar om ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, kopplade till klimatvetenskapen.

Förnekandet av klimatvetenskapen kan se olika ut. En variant är att man lyfter fram avvikelser på detaljnivå, enstaka forskningsdata och blundar för helhetsbilden, en annan att använda experter som inte är experter inom det vetenskapsområde som är i fokus.

Det kan också handla om att man fabricerar oenighet inom vetenskapssamhället. Ett annat problem är att man ställer orimligt höga krav på evidens, bevisföring, för att kunna vidta politiska åtgärder, enligt KTH-forskarna.

Karin Edvardsson Björnberg pekar ut vetenskapsförnekare i olika schatteringar som en stark påverkansfaktor för att bromsa in utvecklingen av forskningsbaserad klimatpolitik, framför allt i USA. I Sverige har de delvis, men inte helt, tappat inflytande under senare år.

Men var går gränsen mellan att förneka forskningsresultat och att vara skeptiskt inställd – vetenskapens framsteg bygger ju på ifrågasättande och prövning?
Visst, osäkerheten finns alltid med när nya forskningsresultat presenteras. Men om det råder vetenskaplig konsensus är osäkerheten liten och då är det inte rimligt att förneka de fundament som forskningen vilar på, säger Karin Edvardsson Björnberg


 

Forskningsprojektet Mind the Gap är treårigt och finansieras av Formas. För närvarande forskar Mikael Karlsson, fil dr i miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, biträdande universitetslektor, båda vid KTH:s avdelning för filosofi, inom två delstudier: 1) Genomgång av cirka 150 vetenskapliga artiklar inom området ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, ett begrepp som framför allt har diskuterats i förhållande till den pågående klimatförändringen och klimatvetenskapen. Ett syfte med studien är att beskriva de strategier som aktörerna inom vetenskapsförnekelse använder sig av.
2) Studie av klimatpolitiska beslut avseende krav på att utreda nytta och kostnader. Studier analysera rimligheten i krav i relation till begrepp som försiktighetsprincipen, vetenskaplig koncensus och sannolikhetskalkylering.

Läs mer…

Källa: KTH Campi

Taggat , , , , ,