Nyheter

6 tips för att komma igång med klimatberäkning

Hur sätter man igång en klimatberäkning och vad bör man tänka på? Här kommer några handfasta råd från Tricorona, som även ordnar ett frukostseminarium på Ekocentrum den 15 oktober.

151015_Tricorona_calculator-385506_640

1. Bestäm syftet med beräkningen

Det finns interna och externa anledningar till varför man gör en klimatberäkning. Interna anledningar kan vara att beräkningen ska vara ett utgångsläge för en klimatstrategi eller man vill ha en ökad kontroll över verksamheten för att t ex göra kostnadsbesparingar. Externa orsaker kan vara att kunder, myndigheter eller andra intressenter (t.ex. CDP eller GRI) efterfrågar det. Att veta syftet hjälper bland annat till att sätta rätt systemgränser.

2. Bestäm systemgränserna

Det är viktigt att bestämma vilka utsläpp som ska ingå och inte ingå i rapporten. Vissa utsläpp hinner man kanske inte med det första året eller man är endast intresserad av en specifik del av organisationen. Man vill kanske bara ta reda på huvudkontorets utsläpp eller hur mycket utsläpp logistiken genererar.

3. Samla in data

Att samla in data till en klimatberäkning kan vara ett stort eller litet arbete beroende på vilken typ av beräkning man gör och/eller hur organisationen ser ut. Ofta innebär det att man letar fram ny typ av information. Tänk på att försöka vara noga med att samla in så korrekt och relevant data som möjligt.

4. Hitta utsläppsfaktorerna

Hitta rätt utsläppsfaktor för att kunna räkna om förbrukningen till koldioxidsekvivalenter (CO2e), till exempel ska förbrukning av el i kWh omvandlas till hur mycket utsläpp förbrukningen innebär. Utsläppsfaktor för el hittar man t.ex. hos leverantören eller hos Energimarknadsinspektionen. Se också till att uppdatera utsläppsfaktorerna varje år.

5. Följ de 5 principerna

Ta hjälp av GHG-protokollets riktlinjer och följ deras 5 principer:

Relevans: beräkningen ska på ett relevant sätt spegla organisationens utsläpp.

– Fullständighet: beräkningen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

– Jämförbarhet: metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras.

– Transparens: all bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden ska dokumenteras.

– Noggrannhet: de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt.

6. Ingen panik!

Det är stor risk att den första klimatberäkningen man gör innehåller vissa felaktigheter. Man kanske inte har använt rätt utsläppsfaktor eller lyckats hitta rätt data. Tappa inte motivationen, det är en process att räkna rätt! Tveka inte heller att be om hjälp för att veta hur man kan förbättra beräkningen till nästa gång.

Behöver du fler tips eller vill du ha en exempelrapport? Tricorona erbjuder en gratis frukostföreläsning på Ekocentrum den 15 oktober just kring hur du kommer igång med klimatberäkningen. Gör slag i saken och anmäl dig här redan idag! 

Relaterade artiklar

4 tips vid datainsamling av en organisations klimatberäkning

Varför redovisar man utsläpp i scope 1, 2 och 3?

5 skäl till varför företag bör beräkna sin klimatpåverkan.

Taggat , , , , ,